BILIX

...det var frågan år 2006.

För det året så levde jag på försörjningsstöd. Och för
att få mina ynka kronor som ändå inte räckte hela
månaden, hur mycket jag än snålade, så var jag
tvungen att ha en praktik någonstans.
Inte mig emot, eftersom att tanken med en praktikplats
är att det ska finnas möjlighet att leda till jobb efter praktik-
perioden. Jag fick, efter en misslyckad praktik på ett
annat ställe där dom utnyttjade mig till max (olagligt),
praktik påen förskola.
Jättemysigt var det och jag trivdes.

Det var vinter och barnen var ute från ca kl 9 till 11.
Och sedan kl 13 till 14 vid bra väder för dom större
barnen. (Jag minns ju såklart inte tiderna exakt).
Efter ca fyra veckor så hade vi, alltså jag, min
handläggare och hon som skulle föreställa någon form
av mentor på praktikplatsen, möte om hur det gick.
Allt gick bra, och dom var så nöjda med mig. Barnen
tyckte mycket om mig, och jag var mycket pedagogisk.
Men jag hade för dåliga utekläder, enligt personalen.
Dom ville alltså att jag, som levde på under existensmini-
mum, skulle köpa mig ordentliga ytterkläder. Alltså
termo-byxor, vinterjacka och vinterkängor.
Dom tänkte kanske inte på att jag inte fick "arbetskläder" av
kommunen, som dom.

Ytterkläderna jag ägde bestod av ett par fake-converse
med raggsocka i, strumpbyxor med exempelvis jeans
över, en ca 3 år gammal höstjacka från HM som jag fått
av min syster, med några lager tröjor under. Ett par finger-
vantar och en halsduk, och faktiskt, en mössa.
Och jag frös. Det ska gudarna veta. Men jag klagade aldrig
över det.

Handläggaren tyckte också att jag skulle inhandla mera
ytterkläder. Och jag blev glad, eftersom jag trodde att jag
skulle få bistånd för detta. Ytterkläder hade inte suttit fel.
Men när pengarna kom, så fanns där inga extra pengar.
Jag ringde till min handläggare och frågade om jag inte
hade blivit beviljad pengar till, åtminstone, en varm jacka.
Nej. Det hade jag inte. Det fick jag ta från "normen", som
dom så fint kallade det.

Då blev alltså frågan: Att gå hungrig eller frysa?
Jag valde att äta.
Och fy tusan vad jag frös den vintern.

Men såhär ser det ju tyvärr ut för en hel del människor i
dagens läge.
Ska man verkligen behöva välja mellan att gå hungrig eller
frysa?

Jag kan ju tillägga att ca 8 veckor senare, när praktikperioden
hade tagit slut, fortfarande var arbetslös, och fortfarande gick
i mina iskalla kläder.

Tack och lov att jag inte la mina surt förvärvade, ynka kronor,
på dyra termo-byxor och vinterjacka, utan att jag faktiskt
valde att äta istället.

Hejdå.