BILIX

Efter att ha mått mycket konstigt och dåligt i ca 1 vecka,
så bestämde jag mig igår för att ringa och rådgöra med
sjukvårdsupplysningen, som kopplade mig vidare till
förlossningen, där jag fick prata med en snäll barnmorska.
Det bestämdes att jag skulle komma upp på en koll.
Allt såg bra ut, fast Cleo's hjärtljud var något höga. Urinprovet
visade på att jag ätit dåligt, vilket nog stämmer, fast jag tycker
att jag äter massor. Visserligen hade jag bara ätit middag igår,
för jag sov hela dagen, eftersom jag knappt hade sovit på
natten.

Hur som helst så ville doktorn och barnmorskan att jag skulle
komma tillbaka idag, kl 08.00, för att kolla CTG igen. Alltså mäta
Cleo's hjärtljud och mina sammandragningar igen. Och jag fick
också order om att äta frukost. Så nu har jag nyss ätit frukost.
Blä. Jag hatar att äta så tidigt. Men men... Vad gör man inte?

Annars så kännse det helt overkligt att Cleo snart är här.
För mig känns det som en evighet kvar. Det känns som att jag
alltid kommer vara gravid.
Men åh vad vi längtar efter vår lilla skatt!

Nej, nu ska jag borsta tänderna och dricka vatten.

Hejdå.

---

Update kl 10.40.

Nyss hemkommen från förlossningen.
Låg där ensam i ett rum, med CTG-apparaten på magen,
i ca två timmar. Mätningarna var jättebra! Liksom proverna
dom tog igår. Så det var ju skönt att höra.
Det enda var väl att mitt Hb (blodvärde/järnvärde) hade sjunkit
från 130 (vid inskrivningen) till 109 (idag). Sist hos barnmorskan
var mitt Hb på 117. Så nu blir det till att äta järntabletter. Och äta
oftare.

Fick se våran älskling på ultraljud också. Ren överkurs egentligen,
sa läkaren, men hon gjorde det för min skulle så jag skulle känna
mig lugn! Snällt tycker jag!
Cleo var lika fin som alltid! Såg ut som en riktig bebis nu. Ingen
spinkig liten varelse. (;
Allt såg bra ut där också. Så det var väldigt skönt att höra.

Nu vill jag bara att veckorna ska gå, så hon kommer ut till oss,
för vi håller på att längta ihjäl oss!

Nej, nu ska jag äta.

Hejdå!