BILIX

Var och köpte en babyvakt idag på Jula.
Ja, haha, alltså inte en person som sitter och
vaktar Cleo, utan en sån där walkie talkie vakt.

När vi kom hem så brusade den massor, och
jag blev sur för att jag tyckte att det var bortkastade
pengar. Men sen flyttade vi mottagaren, och vilken
skillnad det blev. Då hörde man ju att M pratade, och
inte bara en massa brus.

Så nu ligger Cleo och sover i sin säng i vårat sovrum 
med stängd dörr. Babyvakten är på och jag sitter bara
och väntar på att man ska höra nåt där inifrån. Men än
så länge är det tyst. Och då börjar man ju istället undra
om babyvakten verkligen funkar?
Men det gör den, för jag bad M gå in dit och göra ett
svagt ljud, för att se om den funkar, och det gjorde den.
Finemang!

Imorgon jobbar M igen. Tråkigt. Jag som tycker det är så
mysigt när vi är hemma hela familjen!
Varför kan inte regeringen införa att båda föräldrarna har
rätt att vara föräldralediga samtidigt för? Åtminstone det
första halvåret?
Det vore ju det allra bästa för hela familjen. 
Fast tyvärr är det väl så att det skulle utnyttjas på fel sätt
allt för mycket, så vi som verkligen skulle nyttja det på rätt
sätt skulle bli lidande. Trist.
Men tänk vad underbart det hade varit att ha den möjligheten?
Barnet och pappan får chans att knyta an till varandra tidigare.
Familjen får chans att lära känna varandra, och njuta av varandra.
Och föräldrarna får avlastning med hjälp av varandra. 
För avlastning av varandra behövs. Har jag tagit en hel skriknatt,
så är det väldigt skönt att ha M som kan ta morgonen/förmiddagen
så jag hinner sova ikapp några timmar, eller tvärtom. 

Och nu ser jag framför mig hur alla anonyma kommentarer haglar in,
om att jag skulle låta bli att skaffa barn om jag nu tycker det är
så jobbigt.
Men jag kan lova er att alla föräldrar till kolikbarn, alternativt
skrikiga barn, känner som jag gör.
Och sen så tycker jag inte att Cleo är jobbig, bara hennes magont
som gör att hon blir skrikig.

Jaja. Nog om detta.
Nu ska jag dricka lite cola.

Hejdå!