BILIX

= lite sömn.
Hujedamig!
Ja, Cleo verkar ha kommit in i en utvecklingsfas samtidigt
som hennes tredje tand, vänster hörntand (?), är på g.
Och så är hon jättesnorig. Kan vara på grund av tanden,
men det kan också vara förkylning.
Och så är hon jättemammig.
Hon sover otroligt dåligt nu också. Vaknar typ med intervaller
mellan 30 minuter till 2 timmar.
Alltså, hon kan sova typ 1 timma, vaknar, somnar om efter
mycket om och men, ammandes och vyssjandes, och sedan
vaknar hon efter kanske 30 minuter, somnar om efter amning
eller vyssjning eller båda delarna och så vidare...
Så jag är väldigt trött.
Men som tur är så är det ju övergående. Tack och lov.

Hur som helst. Dopet närmar sig. Det är massor att stå i.
Stressen har bitit sig fast i min mage, vilket är mindre roligt,
men snart är det över.
Missförstå mig inte nu, för jag ser verkligen fram emot det, men
det ska bli väldigt skönt när det är över. Då ska vi bara vara
ett par veckor och sedan lutar det åt att jag och Cleo åker upp till min
släkt i norr.

Annars så har det väl inte hänt så mycket...
Vi har köpt ny vagn. Igen. Haha!
En Brio Sing. Jag älskar den!

Så nu har jag en Brio Happy från -08 till salu, och en Brio Nova från
-03 till salu. Båda i mycket fint skick.
Happyn är visserligen solblekt, men inget som stör funktionen på
vagnen (och den ser mest bara mörkbrun ut).
Novan är det absolut inget som helst fel på! (Fast den skulle behöva
nya slangar till däcken).
Till båda vagnarna medföljer skötväska.
Till Happyn medföljer mjuklift som kan göras om till åkpåse, en fotsack
och så ett regnskydd.
Till Novan medföljer liggdel, sittdel och åkpåse.

Maila mig om du är intresserad! (Använd mailfunktionen/formuläret längre
ner på startsidan i menyn).

Nej, nu måste jag skölja ur mitt hår.

Nu är även jag sjuk.
TACK SÅ JÄVLA MYCKET!
Usch. Mår som crap. Ont i kroppen och snoret rinner.
Jag nyser typ 100 gånger i timmen och jag har ont
i halsen. Känner mig sjukt hängig.

Men det positiva är att Cleo mår bättre. Så vi hoppas
att hon snart är helt frisk.

Nej. Usch. Nu ska jag kramas med M lite och titta på
spökprogrammen. Sen ska jag sova.

God natt.

BLÄ.
Jag har verkligen ingen lust. Men det ser
ut som skit här. Och då drog vi en ordentlig
röjning förra helgen. Hur kan det bli så stökigt
och dammigt på en vecka? Jag fattar inte.
Nåja.
Det är ingen idé att skjuta upp det. Bara sätta
igång liksom.

Fast jag är grymt hungrig, så jag borde hitta nåt
att slänga i mig först.


100303
Jag hade hellre tillbringat dagen såhär.

Det är ett datum jag aldrig kommer glömma.
Ett datum som jag både vill glömma, men ändå
minnas i detalj.
Det datumet gör så ont i mig. År efter år.
Man räknar liksom. 1 år. 2 år. 3 år. Och så helt
plötsligt upptäcker man att det gått ett decennium.
10 år.

Några gamla vänner ha skrivit till mig på facebook
och dom minns att jag, dagen efter, alltså
den 13 mars 2000, åkte till Romme med skolan.
Ja, det gjorde jag. Och det ångrar jag inte för en
sekund.
Kalla mig knäpp, men jag ville åka. Jag behövde åka,
för det var vad min pappa ville att jag skulle göra.

Jag kan inte påstå att jag minns speciellt mycket av
den dagen. Jag minns precis innan vi åkte. Jag minns
att vi stod utanför bussen och jag berättade för mina
kompisar och min lärare. Jag bröt ihop.

Jag minns att jag inte tyckte det var så svårt att åka
skidor. Det var ju första gången. Jag tror än idag
att det var pappa som hjälpte mig.

Sen minns jag inte så mycket mer. Jo. Jag minns att
killarna var så snälla mot mig hela dagen. Några kramade
mig till och med. Många kramade mig.

Men mest av allt så minna jag smärtan, saknaden, chocken
och sorgen. För den sitter i, än idag.

Jag älskar dig, pappa. Jag saknar dig så det gör ont.
Vila i frid. Vi ses på andra sidan.

Inatt hade min lilla fina feber. Igen. Jag trodde att
hon var på bättringsvägen igår kväll, men icke.
Inatt vaknade jag av min lilla bebis som var helt
otröstlig. Jag tog upp henne och hon var då jätte-
varm.
Pyjamasen åkte av och blöjan byttes. Sen kramades
vi en lång, lång stund. Sen låg vi och myste och
ammade, och sen, tillslut, somnade hon om.
Jag, däremot, hade svårt att somna om, men lyckades
tillslut. Men då vaknade min lilla igen.
Och så höll det på. Hela natten och morgonen.
Så man kan väl säga att jag är ganska trött idag.
Men snart är det läggdags! Jiho!

Min lilla fina har blivit sjuk. Hon har feber och
är snorig. Lilla skruttan... Tycker så synd om
henne.

Vi som hade planer på att träffa mammorna
och bebisarna idag. Men icke. Vi får blir hemma
och titta på solen genom fönstret.

Jag blir så irriterad när folk inte kan vara ärliga
och säga typ:
"Vi är lite förkylda, så ni vet."
För då kan ju vi själva avgöra om vi tycker det
är värt att ta risken, eller om man ska skjuta
upp det till ett senare tillfälle.

Nåja. Gjort är gjort.

I know. Jag är skitjobbig. Men jag trivs verkligen
inte med designen jag har nu. Blä. Grönt liksom.
Det är väl inte jag?
Nej, det blir till att fixa den.

Förlåt.

---

Nu så! Nu är jag nöjd. Igen. Tror jag.
Haha!
Säg till om ni hittar nåt fel bara!

Hanna skrev en kommentar om att hon kände sig
pikad.
Det var verkligen inte så jag menade!

Syftade mer på sådana där personer som tror att dom 
är "inne". Typ. Som verkligen tror att folk
är så hemskt intresserade av deras liv.  
Haha, visst, mina vänner kanske inte skriver
världsintressanta uppdateringar alla gånger, men det
gör inte jag heller.
Som idag: "Jag och Cleo har haft en skön dag i solen <3"
Liksom, vem bryr sig?
Tycker bara att det är ett intressant fenomen det här
med facebook.

Sen hatar jag bekräftelsefiskandet som också kan
förekomma i olika personers statusuppdateringar.
Typ:
Maja Majsson är så ful och äcklig!
Och i kommentarerna nedanför kan man läsa om hur
bra Maja Majsson är.

Eller en klassiker:
Maja Majsson är stark! Jag kommer klara det här!
I kommentarerna kan man läsa om hur bra Maja Majsson
är, och hur stark hon är.
Efter det följer en till statusuppdatering som är lite mer
avslöjande. Typ:
Maja Majsson jag är värd bättre. Jag har gått vidare.
Och så vidare.

Råkar det vara så att ingen kommenterar och säger hur
bra, stark eller snygg eller vad fasiken nu personen vill
höra att den är, så kommer det strax en ny statusuppdatering
som är ännu värre. Typ:
Maja Majsson kan lika gärna dö, ingen skulle ändå bry sig.

Är det fortfarande ingen som kommenterat kan man snart
se en ny statusuppdatering där det verkar som om personen
är schizofren. Typ:
Maja Majsson Jag älskar mina vänner och min familj! Tack
för att ni finns!

Jaa. Ni ser mönstret.
Usch. Jag tål det bara inte!
Varför inte skriva:
Maja Majsson behöver massa bekräftelse och uppmärksamhet.
?

Jag har funderat mycket på det här med statusuppdateringar
på Facebook.
Det finns egentligen inget mellanting mellan "jag-är-så-ball-för-
jag-har-skrivit-nåt-helt-wacko-på-min-status-"statusuppdateringar
och "jag-har-inget-vettigt-att-uppdatera-min-status-med-så-jag-
gör-ett-miniblogg-inlägg-här-som-är-helt-ointressant-och-tråkigt-"
statusuppdateringar.

Antingen är det exempelvis:
Olle Olsson suger på en diskborste bara för att jag kan!

eller:
Olle Olsson har inget att göra idag. Så jag ska nog dammsuga,
skura, putsa förnster, laga lax till lunch och sen slappa i soffan
och ringa till min mamma och prata bort en timma. Sen ska jag
skura toaletten och sen sova.

Ingen utav dom är ju speciellt intressanta. Ändå sitter vi till höger
och vänster och "gillar" inlägg. För att... Ja? varför egentligen?
Jag antar, och hoppas, att folk, liksom jag, vet att ens statusupp-
datering egentligen är helt ointressant för dom flesta av ens "vänner".

Jag tror inte att det är speciellt många som bryr sig om jag ska
amma, byta bajsblöja, ut och gå eller hoppa bungy jump.
Faktiskt.