Lite bättre.
Har pratat i telefon med Ulli nu en bra stund.
Det känns så skönt att dom förstår.
<3
Hejdå!
Det känns så skönt att dom förstår.
<3
Hejdå!
Edit.
Jag måste börja med att säga att min familj inte
alls skiter i mig, även fast det verkade så i det
förra inlägget. Det har bara inte klaffat att
träffas, och ibland orkar jag helt enkelt inte träffa
min bonuspappa och min mamma. Men idag hade
jag ju faktiskt sett fram emot det.
Därför blir jag så ledsen när man blir bortglömd,
eller bortprioriterad. För tänk om jag hade ringt
runt 13-14 tiden och sagt att: "Nu får nu komma,
för nu har vi städat", och dom hade andra planer,
fast det var sagt att vi skulle "fira" mig idag.
Vad hade dom gjort då?
Och det där med presenter... Eftersom jag inte
har träffat min mamma eller min bonuspappa så
har jag inte fått någon present än. Och det är jag
som har varit tvungen att boka om, varje gång vi
bestämt, förutom idag.
Och av Sara fick jag en cola och en chokladkaka.
Det räknas väl ändå?
Fast vi systrar har en tyst överenskommelse: Inga
presenter om man har dålig ekonomi. Och det har
vi ju alla. Så jag är ju inte sur eller ledsen
över det, eller på dom.
Kändes bara surt när dom fått massa grejer av
bonuspappan, men jag inte fått något...
Och mina systrar är undebara, och jag förstår att
dom inte har så stor lust att sitta hemma och glo
tv med mig och Cleo en lördag.
Men då borde dom förstå att jag inte pallar höra om
deras helgplaner, som innebär att supa, i detalj. Det
är då man börjar känna sig sådär ensam och utanför.
Men det kändes i hjärtat när man inte ens blir till-
frågad att följa med, eller komma förbi.
Men det gäller även mina vänner. Jag blev ledsen
igår när alla träffades, men ingen förmådde sig
att lyfta luren och fråga om jag och Cleo ville följa
med. Det känns trist. Trist att alla tar förgivet att
man inte kan eller vill eller orkar, fast jag sagt att
dom mer än gärna får ringa och höra åtminstone.
Vill jag inte så säger jag det. Inte mer än så.
Sen är inte jag den långsinta typen, och jag är inte
sur eller arg. Jag tycker bara det är tråkigt. Och
jag blir ledsen. Men ja, vi vet ju alla att det går över.
Igen. Som alltid. För sån' är jag!
Så nu vet ni. Ibland låter det värre än vad det är.
Eller gör det det?
Hur hade ni reagerat i en sådan här situation?
Hejdå!
P.s. Tack för dom söta kommentarerna! Men som sagt,
ibland låter det värre än vad det egentligen är. Eller? D.s
alls skiter i mig, även fast det verkade så i det
förra inlägget. Det har bara inte klaffat att
träffas, och ibland orkar jag helt enkelt inte träffa
min bonuspappa och min mamma. Men idag hade
jag ju faktiskt sett fram emot det.
Därför blir jag så ledsen när man blir bortglömd,
eller bortprioriterad. För tänk om jag hade ringt
runt 13-14 tiden och sagt att: "Nu får nu komma,
för nu har vi städat", och dom hade andra planer,
fast det var sagt att vi skulle "fira" mig idag.
Vad hade dom gjort då?
Och det där med presenter... Eftersom jag inte
har träffat min mamma eller min bonuspappa så
har jag inte fått någon present än. Och det är jag
som har varit tvungen att boka om, varje gång vi
bestämt, förutom idag.
Och av Sara fick jag en cola och en chokladkaka.
Det räknas väl ändå?
Fast vi systrar har en tyst överenskommelse: Inga
presenter om man har dålig ekonomi. Och det har
vi ju alla. Så jag är ju inte sur eller ledsen
över det, eller på dom.
Kändes bara surt när dom fått massa grejer av
bonuspappan, men jag inte fått något...
Och mina systrar är undebara, och jag förstår att
dom inte har så stor lust att sitta hemma och glo
tv med mig och Cleo en lördag.
Men då borde dom förstå att jag inte pallar höra om
deras helgplaner, som innebär att supa, i detalj. Det
är då man börjar känna sig sådär ensam och utanför.
Men det kändes i hjärtat när man inte ens blir till-
frågad att följa med, eller komma förbi.
Men det gäller även mina vänner. Jag blev ledsen
igår när alla träffades, men ingen förmådde sig
att lyfta luren och fråga om jag och Cleo ville följa
med. Det känns trist. Trist att alla tar förgivet att
man inte kan eller vill eller orkar, fast jag sagt att
dom mer än gärna får ringa och höra åtminstone.
Vill jag inte så säger jag det. Inte mer än så.
Sen är inte jag den långsinta typen, och jag är inte
sur eller arg. Jag tycker bara det är tråkigt. Och
jag blir ledsen. Men ja, vi vet ju alla att det går över.
Igen. Som alltid. För sån' är jag!
Så nu vet ni. Ibland låter det värre än vad det är.
Eller gör det det?
Hur hade ni reagerat i en sådan här situation?
Hejdå!
P.s. Tack för dom söta kommentarerna! Men som sagt,
ibland låter det värre än vad det egentligen är. Eller? D.s
Ordet ensam.
Slår man upp ordet "ensam", eller "utanför", ja,
då dyker mitt face upp. Det är sant! Googla!
Haha, nädå.
Men det är så jag känner mig.
Jag och M har en dålig dag. Alltså småtjafs hela
tiden. Och jag vill bara komma ifrån en stund.
Jag var nyss på promenad med Cleo, och det var
väldigt skönt att komma ut en sväng. Jag passade
också på att ringa Sara då. Och det var så jag
blev ännu mer ledsen.
Min låtsaspappa skulle egentligen komma hit idag.
Fast jag har inte hört av mig, och han har inte
hört av sig. Men vi hade sagt att han skulle komma
idag för att fira mig.
Men det visar sig att han minsann är med systrarna
idag istället. Dom har visst varit på Tuna Park.
Och jag såg på facebook att både Sara och Ulli
kommit hem med nya skor. Och om jag gissar rätt
så är det inte dom som betalat dom själva.
Känns roligt att dom får presenter, fast det är jag
som fyllt. Kan ju även passa på att nämna att jag
fortfarande inte fått en enda present. Inte av
någon. Eller ja. Ett 6-pack med 25cl cola i glasflaska
av M då, men jag vet inte om det räknas.
Det värsta är ändå att jag har ingenstans att "fly",
när jag känner att jag behöver komma ifrån. Enda
alternativet jag har är att gå ut och gå. Men jag har
ingen lust att gå och gråta ute i allmänheten.
Mamma ska nog komma imorgon en sväng i alla fall.
Men känner jag henne rätt så lär hon ju ställa in.
Man är inte så viktig längre. För någon.
Eller jo, för Cleo. Tur det.
Hejdå.
då dyker mitt face upp. Det är sant! Googla!
Haha, nädå.
Men det är så jag känner mig.
Jag och M har en dålig dag. Alltså småtjafs hela
tiden. Och jag vill bara komma ifrån en stund.
Jag var nyss på promenad med Cleo, och det var
väldigt skönt att komma ut en sväng. Jag passade
också på att ringa Sara då. Och det var så jag
blev ännu mer ledsen.
Min låtsaspappa skulle egentligen komma hit idag.
Fast jag har inte hört av mig, och han har inte
hört av sig. Men vi hade sagt att han skulle komma
idag för att fira mig.
Men det visar sig att han minsann är med systrarna
idag istället. Dom har visst varit på Tuna Park.
Och jag såg på facebook att både Sara och Ulli
kommit hem med nya skor. Och om jag gissar rätt
så är det inte dom som betalat dom själva.
Känns roligt att dom får presenter, fast det är jag
som fyllt. Kan ju även passa på att nämna att jag
fortfarande inte fått en enda present. Inte av
någon. Eller ja. Ett 6-pack med 25cl cola i glasflaska
av M då, men jag vet inte om det räknas.
Det värsta är ändå att jag har ingenstans att "fly",
när jag känner att jag behöver komma ifrån. Enda
alternativet jag har är att gå ut och gå. Men jag har
ingen lust att gå och gråta ute i allmänheten.
Mamma ska nog komma imorgon en sväng i alla fall.
Men känner jag henne rätt så lär hon ju ställa in.
Man är inte så viktig längre. För någon.
Eller jo, för Cleo. Tur det.
Hejdå.
Än en gång.
Sitter här och funderar lite på allt möjligt.
Och än en gång har jag kommit fram till
att jag känner mig ganska så ensam. Och
det är så trist att känna så.
Via familjeliv har jag fått kontakt med en
jättehärlig tjej. Vi mailar till varandra varje
dag, och vi tänker lika och hon är störtskön!
Kruxet är bara att hon bor 16 mil här ifrån.
Det är ju inte så långt. Men för mig, som inte
har något körkort är det en bra bit.
Och nu har ju vi, i och för sig, inte kommit så
långt i vår "relation" att vi bestämt att vi ska
ses. Men om vi ska ses, så hade det ju varit
lättare om jag hade körkort.
Jaja, det bekymret får vi ta tag i då, i så fall.
Blev lite ledsen idag också. Såg att tjejerna
hade träffats idag, men det var då ingen som
hörde av sig till mig, fast dom vet att jag har
skjuts på fredagar eftersom att M är ledig då.
Känns lite trist, eftersom att jag hungrar efter
att träffa min girls.
Idag har jag i alla fall varit hos tandläkaren.
Det gick bra. Men jag blev 704:- fattigare.
Jaja, nu är det gjort i alla fall.
Nu ska jag kramas med M en stund. Och sen är
det nog dags att amma igen.
Hejdå!
Och än en gång har jag kommit fram till
att jag känner mig ganska så ensam. Och
det är så trist att känna så.
Via familjeliv har jag fått kontakt med en
jättehärlig tjej. Vi mailar till varandra varje
dag, och vi tänker lika och hon är störtskön!
Kruxet är bara att hon bor 16 mil här ifrån.
Det är ju inte så långt. Men för mig, som inte
har något körkort är det en bra bit.
Och nu har ju vi, i och för sig, inte kommit så
långt i vår "relation" att vi bestämt att vi ska
ses. Men om vi ska ses, så hade det ju varit
lättare om jag hade körkort.
Jaja, det bekymret får vi ta tag i då, i så fall.
Blev lite ledsen idag också. Såg att tjejerna
hade träffats idag, men det var då ingen som
hörde av sig till mig, fast dom vet att jag har
skjuts på fredagar eftersom att M är ledig då.
Känns lite trist, eftersom att jag hungrar efter
att träffa min girls.
Idag har jag i alla fall varit hos tandläkaren.
Det gick bra. Men jag blev 704:- fattigare.
Jaja, nu är det gjort i alla fall.
Nu ska jag kramas med M en stund. Och sen är
det nog dags att amma igen.
Hejdå!
Den bistra sanningen.
Vaknade tidigt idag. Ganska skönt, men fy vad
trött jag är. Men Cleo ville inte ligga och dra sig
i sängen lika länge som jag, så det var bara att
lyda och gå upp.
Gick, i vanlig ordning, in på Aftonbladet och möttes
av detta:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/detarbetslosasverige/article6134698.ab
Det hade kunnat varit om mig. Eller om dig. Eller
om Sara. Eller om Ulli...
Det är såhär det ser ut nu. Det är så tragiskt.
Att få jobb är inte längre en självklarhet, nej, man
ska ha en jäkla tur om man ska få jobb i den här
staden.
Hejdå.
trött jag är. Men Cleo ville inte ligga och dra sig
i sängen lika länge som jag, så det var bara att
lyda och gå upp.
Gick, i vanlig ordning, in på Aftonbladet och möttes
av detta:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/detarbetslosasverige/article6134698.ab
Det hade kunnat varit om mig. Eller om dig. Eller
om Sara. Eller om Ulli...
Det är såhär det ser ut nu. Det är så tragiskt.
Att få jobb är inte längre en självklarhet, nej, man
ska ha en jäkla tur om man ska få jobb i den här
staden.
Hejdå.
Födelsedagen!
Jaa, jag har inte så mycket att berätta om dagen,
då jag inte har gjort nåt speciellt.
Eller jo, Sara och Ulli med vovven var ju här!
Och så har jag pratat med min farmor i telefon, och
med min faster. Det var faktiskt mysigt.
Vi ska nog åka upp och hälsa på efter nyår nån gång.
Och om inte M kan följa med, så åker nog jag och
Cleo själva. Men bara över en helg eller nåt.
Jag bjuder i alla fall på lite bilder från dagen.
Sötbeagel! :*
Cleo och vovve blir kompisar! :*
En mycket nöjd mamma! :*
Nej, nu ska jag, dagen till ära, ta en varmdusch!
Hejdå!
då jag inte har gjort nåt speciellt.
Eller jo, Sara och Ulli med vovven var ju här!
Och så har jag pratat med min farmor i telefon, och
med min faster. Det var faktiskt mysigt.
Vi ska nog åka upp och hälsa på efter nyår nån gång.
Och om inte M kan följa med, så åker nog jag och
Cleo själva. Men bara över en helg eller nåt.
Jag bjuder i alla fall på lite bilder från dagen.
Sötbeagel! :*
Cleo och vovve blir kompisar! :*
En mycket nöjd mamma! :*
Nej, nu ska jag, dagen till ära, ta en varmdusch!
Hejdå!
Det okända.
Här om dagen så pratade jag och Sara om
självmord och döden.
Hon berättade då om hennes mentor som
hon hade på en praktikplats hon fått
via skolan när hon gick på hotell & restaurang-
linjen på Täljegymnasiet.
Han jobbade som kökschef på Park Hotell i Södertälje.
Han tog livet av sig i han och hans sambos
badrum genom att skjuta sig själv i skallen med
en hagelbössa eller liknande.
Det är om han och hans familj på "Det Okända"
nu på tv4+.
Är inte det läskigt?!
Bara här om dagen pratade vi om honom för
första gången på flera år, och nu är det om honom
på ett utav "mina" program!
Jag är övertygad om att det inte bara är ett
sammanträffande.
självmord och döden.
Hon berättade då om hennes mentor som
hon hade på en praktikplats hon fått
via skolan när hon gick på hotell & restaurang-
linjen på Täljegymnasiet.
Han jobbade som kökschef på Park Hotell i Södertälje.
Han tog livet av sig i han och hans sambos
badrum genom att skjuta sig själv i skallen med
en hagelbössa eller liknande.
Det är om han och hans familj på "Det Okända"
nu på tv4+.
Är inte det läskigt?!
Bara här om dagen pratade vi om honom för
första gången på flera år, och nu är det om honom
på ett utav "mina" program!
Jag är övertygad om att det inte bara är ett
sammanträffande.
20 min kvar som 22.
Yes.
Fyller år om 20 minuter. För i skrivande stund är
klockan 23.40.
Min önskelista:
Iphone
Pengar
Presentkort på HM, Gina osv
Coca Cola
Sen så var det väl inte så mycket mer.
En hårfärg vore ju inte helt fel.
Nu ska jag amma min fina fina Cleo.
Hejdå!
Fira mig?
Näej. Tror inte det blir något av det faktiskt.
Mitt humör är typ skit. Men jag har världens
sötaste Cleo i alla fall, som gör mig så lycklig
när hon ler mot mig!
Igår var jag och Cleo hos Hanna och hälsade
på. Det var jätteroligt att träffa både henne
och alla pojkarna.
Shit vad E och A har blivit stora! Jag satt ju
där och hade tårar i ögonen för att dom var
så himla fina och söta. (Tack alla hormoner som
gör att man grinar för minsta lilla!)
I dag, eller ja, nu i helgen så hade jag ju tänkt
att vi skulle göra något riktigt mysigt och roligt.
Vad vet jag inte, men något i alla fall. För jag
fyller år på måndag, och vi har inte firat M
ordentligt heller, och han fyllde ju i oktober.
Nej, nu blev Cleo lite ledsen. Nappen har åkt
ur munnen.
För övrigt så har hon fått nån hosta, och så har
hon blivit snorig igen. Eller hon har varit det ett
tag nu, men det blev bättre under veckan.
Usch! Jag vill inte att hon ska bli sjuk!
Nej, nu ska jag nog försöka hitta något att äta.
Hejdå!
Mitt humör är typ skit. Men jag har världens
sötaste Cleo i alla fall, som gör mig så lycklig
när hon ler mot mig!
Igår var jag och Cleo hos Hanna och hälsade
på. Det var jätteroligt att träffa både henne
och alla pojkarna.
Shit vad E och A har blivit stora! Jag satt ju
där och hade tårar i ögonen för att dom var
så himla fina och söta. (Tack alla hormoner som
gör att man grinar för minsta lilla!)
I dag, eller ja, nu i helgen så hade jag ju tänkt
att vi skulle göra något riktigt mysigt och roligt.
Vad vet jag inte, men något i alla fall. För jag
fyller år på måndag, och vi har inte firat M
ordentligt heller, och han fyllde ju i oktober.
Nej, nu blev Cleo lite ledsen. Nappen har åkt
ur munnen.
För övrigt så har hon fått nån hosta, och så har
hon blivit snorig igen. Eller hon har varit det ett
tag nu, men det blev bättre under veckan.
Usch! Jag vill inte att hon ska bli sjuk!
Nej, nu ska jag nog försöka hitta något att äta.
Hejdå!
Några saker som hunnit irritera mig, bara idag.
Idag har jag och Cleo hängt med Hanna, Sara, Ulli
och Thompson! Det var kallt men roligt.
Fast sen tyckte inte Cleo det var så roligt efter vi
sagt hej då till Hanna, som skulle tillbaka till skolan.
Hon bestämde sig för att skrika. Ovanligt, tänkte jag
då. Lilla skruttan var inte alls nöjd. Hon var minsann
hungrig.
Så vi skyndade oss hem till Sara, där Ulli, vovven och
hon satt och hängde.
Cleo blev nöjd efter lite mat i magen, och sen
tvärslocknade hon på mitt bröst. <3
Men en sak som jag irriterar mig på något enormt är
alla dessa jävla gamlingar med antingen kundvagnar
eller rullatorer! Dom kör på en som att man inte finns.
Eller så blänger dom argt på en, fast man står typ i en
hylla eller i en vägg och försöker hålla sig undan med
barnvagn och hela köret.
En annan sak som irriterar mig är när, oftast älder,
alltså 35+ och uppåt, stirrar på en som att man har
misshandlat sitt barn, när hon ligger i vagnen och skriker.
Dom där dömmande blickarna, och ja, jag har faktiskt
sett en och annan som har skakat på huvudet åt mig.
En gång, på coop på sveaplan, sa en gubbe åt mig att
ta upp mitt barn, fast jag stog med varukorg i ena handen
plånbok i andra, samtidigt som jag skulle betala.
Då svarade jag att jag inte hade två extra armar.
När jag betalat och packat varorna lite snabbt i kassen,
tog jag självklart upp Cleo för att trösta henne.
Då kommer en surtant fram och säger:
- Ja, man blir ju så irriterad när dom ligger där och bara
skriker!
Varpå jag svarar:
- Vad tycker du jag ska göra? Slänga fram tutten i kassan
och amma henne här?!
Hon ler då och säger:
- Men hon är ju för söt!
Jag blänger ilsket på henne och försöker storma där ifrån
så gott jag kunde, med barn i famnen, vagn att köra och
kassen slarvigt inslängd under vagnen.
En till sak som är grymt irriterande är alla dessa människor
som absolut inte borde arbete med det dom gör.
Exempelvis oempatiska och otrevliga sjuksköterskor.
Fick tala med en sådan idag, när jag ringde 1177.
Hon tyckte jag egentligen skulle skylla mig själv, som inte
fått tag på min vårdcentral efter att jag missat min läkartid
i morse för att jag försov mig.
Visst, i vanliga fall kan jag hålla med, men inte efter att jag
förklarat att jag fick somna runt 04-tiden inatt, eftersom att
min dotter grät fram tills dess.
Då är det inte konstigt att man försover sig. Och det är ju
inte mitt fel att jag inte fick tag på vårdcentralen igen.
Fick, efter mycket om och men, en jourtid ikväll.
Och då kommer vi in på ytterligare en sak som irriterar mig.
Nämligen att bara för att jag är tvungen att ha en jourtid, så
är det dubbelt så dyrt. 300 kr för att bli klämd på magen och
stucken i fingret, och sedan få höra det jag redan visste, att
jag förmodligen har urinvägsinfektion och sedan få ett recept
på Selexid för det...
300 kr!! Inte mitt fel att jag inte fick tag på vårdcentralen
igen ju. Inte mitt fel att jag måste ha antibiotika snabbt vid
tecken på UVI pga känsliga urinvägar och njurar!
Jaja, nu är det fixat i alla fall.
Det var väl min dag i korta drag.
Hejdå!
och Thompson! Det var kallt men roligt.
Fast sen tyckte inte Cleo det var så roligt efter vi
sagt hej då till Hanna, som skulle tillbaka till skolan.
Hon bestämde sig för att skrika. Ovanligt, tänkte jag
då. Lilla skruttan var inte alls nöjd. Hon var minsann
hungrig.
Så vi skyndade oss hem till Sara, där Ulli, vovven och
hon satt och hängde.
Cleo blev nöjd efter lite mat i magen, och sen
tvärslocknade hon på mitt bröst. <3
Men en sak som jag irriterar mig på något enormt är
alla dessa jävla gamlingar med antingen kundvagnar
eller rullatorer! Dom kör på en som att man inte finns.
Eller så blänger dom argt på en, fast man står typ i en
hylla eller i en vägg och försöker hålla sig undan med
barnvagn och hela köret.
En annan sak som irriterar mig är när, oftast älder,
alltså 35+ och uppåt, stirrar på en som att man har
misshandlat sitt barn, när hon ligger i vagnen och skriker.
Dom där dömmande blickarna, och ja, jag har faktiskt
sett en och annan som har skakat på huvudet åt mig.
En gång, på coop på sveaplan, sa en gubbe åt mig att
ta upp mitt barn, fast jag stog med varukorg i ena handen
plånbok i andra, samtidigt som jag skulle betala.
Då svarade jag att jag inte hade två extra armar.
När jag betalat och packat varorna lite snabbt i kassen,
tog jag självklart upp Cleo för att trösta henne.
Då kommer en surtant fram och säger:
- Ja, man blir ju så irriterad när dom ligger där och bara
skriker!
Varpå jag svarar:
- Vad tycker du jag ska göra? Slänga fram tutten i kassan
och amma henne här?!
Hon ler då och säger:
- Men hon är ju för söt!
Jag blänger ilsket på henne och försöker storma där ifrån
så gott jag kunde, med barn i famnen, vagn att köra och
kassen slarvigt inslängd under vagnen.
En till sak som är grymt irriterande är alla dessa människor
som absolut inte borde arbete med det dom gör.
Exempelvis oempatiska och otrevliga sjuksköterskor.
Fick tala med en sådan idag, när jag ringde 1177.
Hon tyckte jag egentligen skulle skylla mig själv, som inte
fått tag på min vårdcentral efter att jag missat min läkartid
i morse för att jag försov mig.
Visst, i vanliga fall kan jag hålla med, men inte efter att jag
förklarat att jag fick somna runt 04-tiden inatt, eftersom att
min dotter grät fram tills dess.
Då är det inte konstigt att man försover sig. Och det är ju
inte mitt fel att jag inte fick tag på vårdcentralen igen.
Fick, efter mycket om och men, en jourtid ikväll.
Och då kommer vi in på ytterligare en sak som irriterar mig.
Nämligen att bara för att jag är tvungen att ha en jourtid, så
är det dubbelt så dyrt. 300 kr för att bli klämd på magen och
stucken i fingret, och sedan få höra det jag redan visste, att
jag förmodligen har urinvägsinfektion och sedan få ett recept
på Selexid för det...
300 kr!! Inte mitt fel att jag inte fick tag på vårdcentralen
igen ju. Inte mitt fel att jag måste ha antibiotika snabbt vid
tecken på UVI pga känsliga urinvägar och njurar!
Jaja, nu är det fixat i alla fall.
Det var väl min dag i korta drag.
Hejdå!
Farsdag!
Grattis min underbara M på farsdag!
Jag älskar er!
(Många tankar går självklart till min egen pappa.
Jag saknar dig så otroligt mycket!)
Pest eller kolera?
Jag sitter här och läser och läser om denna jävla
svininfluensa. Usch. Jag mår faktiskt skit när jag
tänker på att det finns en risk att Cleo kan bli
sjuk. Det känns hemskt!
Hon är ju så liten, och alltså livsfarlig för henne.
Och då tänker ju jag rent spontant att vi, alltså
jag och M, ska vaccinera oss för att skydda Cleo.
Men det känns inte heller bra. Det känns faktiskt
skitläskigt att spruta in ett sådant nytt vaccin i
kroppen.
Men vi har ändå bestämt oss för att vaccinera oss.
Och efter att vi vaccinerat oss, så kommer igen
ovaccinerad att får träffa Cleo. Punkt slut.
För då känns det bara helt onödigt om vi vaccinerat
oss och hon ändå riskerar att smittas och bli jättesjuk.
Så nu vet ni.
Hejdå.
God natt min skatt!
Just nu så sitter jag med mammatårar i ögonen.
Sådana där tårar man får när man ser sitt barn
och bara överväldigas av lycka och kärlek.
Herregud vad jag älskar min fina, fina, Cleo!
Hon har legat på golvet, själv, och tittat på tv
ett tag nu. Hon har haft nappen i munnen hela
tiden och varit helnöjd.
Efter en stund blev hon lite trött. Hon totalslocknade. Själv.
För allra första gången!
Min lilla, fina, älskade, underbara dotter!
Som sin mor... Somnar framför tvn!
Nu verkar det dock som att det kan vara matdags.
Ska flytta henne till sängen och amma henne.
Borde nog också försöka kränga på henne en pyjamas,
för det är inte så varmt i sovrummet.
Hejdå!
Kärlek!
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Jävla skitkväll.
Pissböghorkväll.
Ingen mat. Bara griniga miner och gnäll.
Jag känner mig hängig och har grymt ont
i huvudet. Och jag vill bara gråta. Så jag
tror faktiskt att jag ska ställa mig i duschen
och göra det nu.
Jag är så hungrig, men ingen mat har vi
hemma som jag kan äta.
Eller, vi har, men det är nedfryst, och jag
orkar faktiskt inte tina skiten.
Sådan här kvällar vore det underbart att
bara kunna dra iväg och köpa någon form
av snabbmat. Men neeejdå.
Fittkväll.
Hejdå.
Ingen mat. Bara griniga miner och gnäll.
Jag känner mig hängig och har grymt ont
i huvudet. Och jag vill bara gråta. Så jag
tror faktiskt att jag ska ställa mig i duschen
och göra det nu.
Jag är så hungrig, men ingen mat har vi
hemma som jag kan äta.
Eller, vi har, men det är nedfryst, och jag
orkar faktiskt inte tina skiten.
Sådan här kvällar vore det underbart att
bara kunna dra iväg och köpa någon form
av snabbmat. Men neeejdå.
Fittkväll.
Hejdå.
Kan det inte bli januari snart?!
Åh!
Längtar ihjäl mig tills vi flyttar! Jag vill bara
bort från den här lägenheten. Den är mörk
och trång. Dåligt planerad.
Men samtidigt är den ju mysig.
Men den nya... Åh den är så fin!
Stor och ljus och fin och fräsch! Med badkar
till&med!
När vi har flyttat så ska jag och Cleo bada
minsann!
Idag var vi på BVC. Herregud vad min underbara
växer! Hon är idag 10 veckor och 3 dagar.
Hon är 60 cm lång och väger 5640 gram.
Hela 10 cm längre än när hon föddes. Det går
så fort, så fort. Man hinner knappt med. Och
man hinner knappt njuta!
Annars så har dagen varit rätt jobbig, för jag
är väldigt trött... Och Cleo har varit ganska så
gnällig idag.
Just nu är M ute och går med henne i vagnen,
så jag får ladda batterierna lite. Jag har ju en
hel kväll och natt kvar, innan jag förhoppningsvis
får sova ett par timmar i alla fall.
Nu ska jag lägga mig en stund. Det behövs.
Hejdå!
Tänd ett ljus.
Vi har fortfarande inte varit på kyrkogården...
Jag vet inte när vi ska hinna. Det blir i alla fall
inte i Södertälje.
Kanske vi hinner imorgon?
Jag saknar min pappa så mycket så det
gör ont.
Hejdå.
Jag vet inte när vi ska hinna. Det blir i alla fall
inte i Södertälje.
Kanske vi hinner imorgon?
Jag saknar min pappa så mycket så det
gör ont.
Hejdå.
<3 <3 <3
Bjuder på lite bilder från idag! 
Åh! Fyfan vad jag älskar min underbara dotter! <3
Sitter ju här med lyckotårar i ögonen.
Hejdå!
När Cleo själv får bestämma!
Jaa, då blir det inte många timmars sömn på
nätterna inte.
Hon somnade ju bra igår kväll runt 18-tiden.
Sen vaknade hon runt 20-tiden och ville äta.
Sen sov hon en stund till. Sen runt 23-tiden så
tyckte hon att det var dags att gå upp. Men
både jag och M tyckte att hon skulle sova lite
till. Så först försökte jag övertala henne, men
icke. Och då försökte M övertala henne, men
det gick inte heller.
Så M gick och la sig, medans jag och Cleo var
uppe och nattsuddade.
Det var mycket gnäll, för Cleo var egentligen
väldigt trött, men det ville hon inte erkänna.
Runt 03-tiden dock, så gick hon med på att somna
i min famn.
Men idag vill hon inte heller sova. Inte så länge
det finns en möjlighet för hennes kära mor att
sova samtidigt i alla fall.
Hon lär ju somna på vägen till Bvc, som vi ska
till om en timma... Men då kan ju inte jag sova...
Busunge!
Jaja. Nu ska jag kika mina auktioner på tradera.
Hoppas någon har budat på nåt!
(Hanna lär känna igen typ allt där! (; )
Hejdå!
nätterna inte.
Hon somnade ju bra igår kväll runt 18-tiden.
Sen vaknade hon runt 20-tiden och ville äta.
Sen sov hon en stund till. Sen runt 23-tiden så
tyckte hon att det var dags att gå upp. Men
både jag och M tyckte att hon skulle sova lite
till. Så först försökte jag övertala henne, men
icke. Och då försökte M övertala henne, men
det gick inte heller.
Så M gick och la sig, medans jag och Cleo var
uppe och nattsuddade.
Det var mycket gnäll, för Cleo var egentligen
väldigt trött, men det ville hon inte erkänna.
Runt 03-tiden dock, så gick hon med på att somna
i min famn.
Men idag vill hon inte heller sova. Inte så länge
det finns en möjlighet för hennes kära mor att
sova samtidigt i alla fall.
Hon lär ju somna på vägen till Bvc, som vi ska
till om en timma... Men då kan ju inte jag sova...
Busunge!
Jaja. Nu ska jag kika mina auktioner på tradera.
Hoppas någon har budat på nåt!
(Hanna lär känna igen typ allt där! (; )
Hejdå!
Jag säger det nu:
Tack för alla fina kommentarer om min nya frisyr!
♥
Hejdå!
♥
Hejdå!
