Voi Vittu!
Så här känns det just nu: Det är tungt, svullen, hungrig
trött, tjock, ful, svettig och törstig.
Jag vill bara vara nära M men går inte för det är för varmt.
sen i morse fick man springa runt på sveavägen och leta efter
en katt som hade rymt, var redan 30 grader varmt kl 07:00.
Men hittade katten i busken på gården efter ett par timmar.
jaha har inte mycket mer att säga men ring mig om ni vill nått (;
Hejdå.
Michael Jackson är död.
72 dagar kvar!
Det var jättemysigt och trevligt. Och Sara är så duktig som
kör!
För övrigt så skulle jag följt med M en stund, på fest. Men
efter att ha fått reda på en väldigt jobbig sak, så stannar jag
hemma.
Jag vill inte ens att M ska gå... Inte ikväll igen... Men vad ska
jag göra? Vill han så vill han.
Känner mig bara ledsen, besviken och just nu väldigt ensam.
Jag vill inte höra, jag vill inte veta, jag vill inte se. Så känner
jag just nu. Jag vill inte bli indragen i deras skit, men ja, det blir
man och blev man ju automatiskt.
Jag saknar min pappa just nu. Väldigt mycket.
Tankarna snurrar runt i skallen. Hur mycket lögner finns det
egentligen? Just nu kan man inte lita på något som kommer
ur deras munnar.
Förtroendet är lika med noll.
Bra timing!
Nej, nu ska jag väl fortsätta att bara vara.
Och jag tror att Cleo blir väldigt påverkad av hur jag mår. Och
det är deras fel.
Hon har inte alls rört sig så mycket, som hon brukar, idag.
Får avvakta.
Hejdå.
73 dagar kvar! Midsommarafton...
Idag blir det jag, bebis i magen och Devi hela kvällen.
Kanske att man skulle träffa Sara och Fredrik sen, men
jag vet inte. Jag har i alla fall bunkrat upp för kvällen.
Chips, lösgodis, cola och en hel kartong med Ice Age-glass!
Min älskling tyckte jag var värd det!
Han ska ju iväg med J. Och jag vill inte ens. Men han får ändå.
Jag kan ju inte tvinga honom att stanna hemma med mig.
Och jag fattar väl också att det är roligare att gå ut och supa
en sådan här dag/kväll, än att sitta hemma och glo TV med mig.
Men jag börjar gråta så fort jag tittar på honom, för jag saknar
honom (hur dumt det nu än låter, eftersom att vi bor ihop och
ses varje dag).
Idag är en sådan dag då jag inte vill vara ensam, eller utan
honom. Och det är nog på grund av allt drama som utspelar
sig runt omkring just nu. Lugnare perioder i livet har man ju
varit med om. Tur att jag har mina vänner, mina systrar, min M,
min bebis och min katt! Det är dom som gör att man orkar med
allt annar skit.
Usch, det var länge sen jag kände såhär när M ska iväg. Eller,
i alla fall såhär mycket och intensivt.
Kommer ju gråta floder när han går, och ändå vet jag ju att han
kommer hem inatt.
Nej, nu ska jag nog krama honom lite.
Hejdå.
Den färgen som leder är...
Det är en person som har röstat för rött hittills.
Och när jag tänker på det, alltså vad som blir lättast
att hålla efter och skonsammast för mig, mitt hår och
Cleo, så är det ju svart som leder med hästlängder!
För övrigt så har jag ont i huvudet idag igen. 3:e dagen...
Inte sådär jätteont, men ändå så att det stör.
Känner mig svullen och slö också. Hoppas det inte är nåt
skit nu bara, för jag pallar inte!
Kanske är stressen...
Man har ju läst så mycket om preeklampsi, alltså havande-
skapsförgiftning, men det är väl på tok för tidigt att få det nu?
Och jaa, jag är lite lätt hypokondrisk av mig just nu när jag är
gravid. Får se hur det utvecklar sig. Jag mår ju inte apdåligt.
Nej. Hejdå.
Omröstning.
Och då ligger inte att färga håret varannan vecka på
listan över enkelhet.
Jag trivs verkligen i rött, och tycker det är fint, men man
måste ju färga hela jävla tiden! Det blir dyrt och det ta tid.
Och jag kommer verkligen inte ha lust att lägga ut varken
pengar eller tid på att färga håret hela tiden när väl Cleo
har kommit. Jag har inte ens lust med det nu.
Så, jag funderar på att färga håret svart igen. För det är
så enkelt och behändigt att ha svart! Det sitter i, man
behöver inte färga om så ofta, bara när man har synlig
utväxt, vilket är ca var 4:e till var 6:e vecka. Om håret blir
slitet så syns det inte lika väl som i rött hår... Man kan ha
vilka kläder på sig som helst utan att tänka på att det skär
sig med håret. Jaa, det är väl dom starkaste argumenten
för svart hår. (Sen att jag faktiskt trivs och passar i den är ju
ett plus det med).
Det negativia med svart hår är att nu under sommaren blir det
väldigt varmt. Fast det är ju jobbigare att behöva färga håret
hela tiden när man är höggravid, så dom två slår ut varandra.
Mer negativa saker är att man lätt blir tagen för något man inte
är. (EMO, hårdrockare, punkare, poppare osv osv...)
Det är svårt att bli av med den svarta färgen om man skulle vilja
ha exempelvis ljusbrunt. Visserligen så är det svårare att bli av
med dom röda pigmenten också...
Men som sagt... Det är ju så himla enkelt att ha svart hår!
Och eftersom att det är rörigt på andra fronter i livet, så kan det
vara skönt att ha nån enkelhet i vardagen! (;
Så, frågan är nu; Svart eller rött? Rött eller svart?! Rösta rösta!
Hejdå!
74 dagar kvar! Myndigheter avklarade!
Börjar ta ut FP från och med 24/8. Skönt skönt!
Och idag , nyss faktiskt, så ringde jag och bokade möte
med mottagningsenheten/familjerätten, för att skriva på
faderskapet. Så nu är väl allt fixat tror jag...
Och just nu är det mycket. Jag är så less på all jävla skit!
Drama hela tiden. Jag orkar inte! Fattar inte folk att jag vill
ha lugn och ro runt omkring mig?!
Skit ner er.
Neej. Om man ska ta och göra nåt vettigt av den här dagen?
Kanske sova en stund, och sen plugga, igen.
Hejdå.
Vecka 30! 76 dagar kvar!
29+0 idag, alltså går jag in i vecka 30 idag, vilket betyder
att det bara är 10 veckor kvar +/- 2 veckor! Herregud!
Men jag är mycket otålig nu, vill bara att sommaren ska
dra förbi så vi får träffa vår älskade dotter!
Annars så har jag lite ont i huvudet nu. Känner mig trött,
men inte sovtrött. Samtidigt så har jag lust att göra något.
Men ingnen ork.
Jag har lovat Sara att folja med ner på stan imorgon. Just
nu känns det väldigt jobbigt, men förhoppningsvis känns
det bättre imorgon.
Jaa, jag har då inget mer vettigt att tillägga just nu.
Hejdå!
77 dagar kvar! Bildmaraton!
och annat i mitt liv. Så jag tänkte bjuda på ett bildmaraton!
Jag, 6/6-09. Lillasysters student.
V. 28 (27+6)
Sara på hennes 25-årskalas! 13/6-09
Idag, vecka 29 (28+6). (Imorgon vecka 30, 29+0)
Mer bilder bjuder jag på i min bilddagbok!
Hejdå!
79 dagar kvar! Fira Sara's födelsedag.
En rätt så trevlig dag. Det är ju alltid jobbigt att behöva
träffa släkten, och klistra på leendet, fast man är trött
och helst bara vill vara hemma med sin älskling och
mysa till tusen. Men ändå så är det ju trevligt att behöva
träffa släkten, eftersom att det inte händer speciellt ofta.
Men jag är för snäll. Ibland undrar jag om jag är en hycklare.
Och det är jag själv som blir lidande.
Jag säger alltid att jag kan säga vad jag tycker och tänker, och
att jag kan säga ifrån, men jag vet inte om det stämmer...?
Idag har folk tafsat på magen heeela tiden, skrikit in i magen,
buffat på magen, talat om för mig hur jag mår och upplever saker,
varit allmänt klängiga, frågat närgågna saker, som dom inte har
med att göra alls... osv, osv...
Och vad gör jag? Ler snällt och försöker på ett skämtsamt/snällt
sätt visa var gränsen går, men det resulterar i att det bara blir värre.
Nej! Nu får jag ta och skärpa mig! Det är min kropp, mitt liv, mitt
och M's barn, och ingen annan än jag vet hur jag mår och upplever
saker och ting.
Fast nu när jag tänker efter, så har jag ju ändå sagt: Sluta. Jag vill inte!
Nej! Ge dig/er! Jag tycker inte det är roligt!
Fast kanske jag sa det med för snäll ton? Jaa, jag gjorde nog det.
Usch va trött jag blir! På mig själv och på dessa människor som
gör såhär.
Jag vill ju inte säga till min mamma att; Sluta ta på/skrik/sjung till min
mage! Jag tycker det är obehagligt!
Och jag vill inte säga till min låssaspappa att; Sluta klänga på mig!
Jag blir galen av det!
Och jag vill inte säga till min moster att; Du har inte med att göra om
Cleo var planerad eller ej, och du har inget med vår ekonomi att göra!
Och jag vill inte säga till min moster att; Jag vill inte höra om din
förlossning och hur hemskt det var!
Nej, jag vill inte säga till dessa människor att det är nog, för jag vill
inte göra någon ledsen eller stött...
Fast samtidigt vill jag säga dessa saker...
Men jag då? Jag blir ju alldeless obekväm och ledsen när folk gör såhär.
Jag får ta och skärpa till mig! Jag måste ju våga säga ifrån!
Jag såg att M såg vad jag tänkte och kände. Han är bäst! <3
Nu är han dock ute med Sara, Ida och Jens. Jag önskar att han
var här med mig/oss istället!
Imorgon blir det i alla fall en lugn dag tror jag. För jag känner mig helt slut.
Och så har dom på förlossningen beordrat mig vila och lugn,
för jag var tvungen att ringa dit och höra om mina sammandragningar
igår.
Nu blir det sängen tror jag.
Hejdå!
82 dagar kvar! Shopping till 1000!
Så jag och Ulli drog ner till stan, och sedan vidare till Tuna
park. Där brändes det pengar vill jag lova! Massor till Cleo,
och en del till mig. Mycket roligt och välbehövt! Så nu är Cleos
garderbo nästan komplett. Det är lite saker kvar, men det
hinns.
Idag fortsatte shoppandet till lillhjärtat. Det blev ett par skor/
tossor, som pappa, alltså M, valde. Ett par röda converse-
liknande söta saker. Men dom kommer hon inte kunna ha
förrän hon är ca 6 mån.
Ett babyskydd, alltså bilbarnstol,
Ett insektsnät till barnvagnen,
Nappar,
Nagelfixar-sett i rosa,
En babykudde,
och gratisboxen från babyproffsen + refillpåsar.
Det var säkert nåt mer...
Ja, kantband till babyfilten.
Nu är det inte så mycket kvar som behöver inhandlas innan
hon kommer. Alltså stora saker. En skötbädd, och badbalja,
korgar och sådant där...
Sen såklart alla fröbrukningsvaror. Men sen så!
Förresten, Hanna, kunde vi köpa eran badbalja för en hundring
eller? (;
Nu är jag helt slut. M också. Han ligger här brevid mig i soffan
och slumrar. <3
Nu ska jag hämta en cola, och sen ska jag faktiskt lägga mig
tillrätta i soffan inför Barnmorskorna - Norge.
Hejdå!
Vecka 29! 83 dagar kvar!
Bara ca 11 veckor kvar nu! WOHO! Längtar som fan!
Igår var en sån där dag då man gör nödvändiga saker.
Jag böörjade dagen med att plugga lite. Men det var tråkigt,
så jag spelade en stund bara. Sen så satte jag igång med
mina projekt jag har/hade inför Cleo's ankomst.
Jag sydde en amnings-/avlastningskudde, och den blev
bättre än vad jag trodde. Och så sydde jag sängkläder till
spjälsängen också. Så nu kan jag stryka det från listan.
Fast jag ska i och för sig sy mer sängkläder, men nu har vi
i alla fall så vi kan bädda sängen. Det är bara det där med
kudde... Måste åka till babyproffsen nån dag och köpa en så
jag kan sy kuddfodral också.
Idag ska jag nog fortsätta i samma stil. Ska sy ett par byxor
till Cleo idag, och om tyget räcker, så ska jag även försöka mig
på en hjälmmössa, och kaaanske en sparkdräkt eller en body.
Men jaha. Hur mår jag nu då? Nu när det inte är så långt kvar?
Jaa... Jag är tung, och jag har ont. Är fruktansvärt känslig, och
jag saknar M hela hela tiden. Jag känner mig fet och ful, fast
inte om magen, för den älskar jag! Jag är täppt i näsan och jag
sover asdåligt. Så dåligt så att det nästan är skönare att inte sova.
Jag får många sparkar och buffar i magen nu, och jag njuter av
att känna henne, men det är inte jätteskönt när hon trycker sig mot
kissblåsan, för ibland känns det som jag kommer kissa ner mig.
Jag är svullen överallt! Mina fingrar ser ut som prinskorvar på
kvällarna, och mina fötter ser ut som ballonger. Benen, speciellt
vaderna och anklarna ser ut som trästammar.
Och sammandragningarna jag ibland får är riktigt obehagliga.
Jag hatar när folk kallar mig för tjockis, då har jag lust att säga
nåt lika elakt tillbaka, men jag är för snäll. Fast jag har blivit mer
aggresiv. Och ju längre in i graviditeten jag kommer, desto mer
vågar jag säga ifrån. Det är inte okej att behandla mig som... jaa,
jag vet inte vad. Även fast jag är gravid så är jag samma person som
innan, och jag blir lika ledsen som du, när jag får höra att jag är
tjock!
MEN! Samtidigt älskar jag varenda sekund av graviditeten!
Fast jag börjar bli lite less och jag känner mig otålig och jag håller
på att längta ihjäl mig efter vår lilla skatt!
Nu ska jag hämta en cola, sen ska jag plugga lite.
Hejdå!
87 dagar kvar!
fötterna neråt inatt. För imorse kände jag mest sparkar
neråt... Men nu tror jag hon vänt sig med huvudet neråt igen.
Hoppas på det i alla fall.
Bröt ihop för en stund sen. Usch vad jag grät.
Jag vet att jag är gravid och det är helt normalt att växa både
här och där, men det är inte roligt när jag inte ens får på mig
mina mammabyxor jag köpte för ett par månader sen. Då brast
det. Jag älskar att magen växer, men inte att allt annat växer.
Jag har ju inga kläder längre! Jo, 2 par byxor, som inte direkt är
till användning när det är sånt här väder. Mammakjolen jag har,
den börjar bli för liten... Och jag har ca 12 veckor kvar! +/- 2 veckor...
Och nej, det är INTE okej att kalla mig tjockis längre! För gör ni det,
då bryter jag ihop, och jag kommer säkert säga nåt elakt tillbaka!
Nu ska jag och M åka och panta, så man kanske kan göra nåt i
helgen, nu när det är jubileum. Jävla skattepengar som
inte kommit än! Sämst. M säger att dom inte kommer förrän nästa
vecka, typ torsdag-fredag.
Och jag lär ju frysa benen av mig ikväll, eftersom dom jeansen jag får
på mig, är sådana där trekvarts. Och det är ju skönt när det är varmt ute,
men inte så skönt när det är typ 10+.
Nej, nu ska vi åka.
Hejdå.
88 dagar kvar!
Var hos barnmorskan idag.
Cleo har vänt sig, så nu ligger hon med huvudet neråt.
Duktig flicka! Nu får hon ta och stanna så också!
Allt såg bra ut, låg lite över på SF-kurvan. 27 låg jag på,
men det såg ändå bra ut.
Fosterljuden var på 157. Och mitt Hb låg på 126, så det
var också bra! :D Känns så skönt!
Var ner på invigningen av jubileumet, men det var skit.
Blött och kallt, och nästan inga folk. Hoppas det blir mer
imorgon och på lördag.
Åh, jag undrar hur mycket jag kommer få träffa M i helgen...
Han ska säkert supa varje dag. ):
Fast vi ska ju i alla fall till Mesta på Lördag, för Amanda tar
ju studenten.
Nej, nu vill jag ha bättre väder!
Hejdå.
Längtar!
Gråter som ett litet barn. Det är så vackert! Och jag längtar!
Jag längtar så mycket efter vår fina fina älskling!
Jag kan försöka trösta mig med att det är mindre än 3 månader
kvar till beräknat, men sen så kan jag ju lika gärna gå över
tiden. Och jag kan lika gärna få tidigare. +/- 2 veckor från utsatt
beräknat datum, brukar man säga. Och jag längtar, längtar,
längtar!
Hon är finast i universum! <3
Jag känner mig väldigt otålig. Men ja, bättre att hon stannar där
inne till minst v 36-38, men helst ända till v 39-40, men gärna inte
längre.
Shit. Bara ca 12 veckor kvar!
Mamma och pappas älskling! <3
Hejdå!
89 dagar kvar!
Är i v 28 nu! WOHO! 27+1).
Ska bara vara hemma. Mitt Sims 3 kommer nog idag! <3
Och det passar bra, för jag har ont, och vi är inte så rika.
Stanna hemma=inte slösa pengar! Bra bra. Ska förga
håret sen också.
Nu ska jag kissa och sen ska jag äta nåt.
Sen sova en stund.
Hejdå!
Stockholmsäventyret!
Jag ska väl göra en liten update!
I fredags drog jag och M till Stockholm med Saras F.
Först skulle F göra en tandavgjutning, så vi drog till
Karolinska institutet. Jäklar va folk såg ut att vara riktiga
universitetsnördar.
Efter det så drog vi hem till F. Jättemysig liten etta, och vi
fick plats allihopa!
Sen promenerade jag och M till Huddinge Centrum. Shoppade
ett par trekvarts mammabyxor. Mycket sköna! Men jag hatar HM's
storlekar! Dom är ju pyttesmå, i alla fall i mammakläder. Men jag
chansade på ett par som var 2 storlekar större än vad jag brukar
ha, för att jag såg att dom var väldigt smala, och min mage börjar
bli väldigt stor nu. Provade dom dagen efter, och dom satt mycket
bra. Dom åker ner lite ibland, men det får man ta.
Efter det så tog vi en fika, och strosade runt en stund. Hamnade
i parken som ligger precis bakom Centrum, sjödalaparken, eller vad
den nu hette. Där fanns det öltält! Det var tydligen nån Jazzfestival.
Gratis inträde och allt, så M och jag gick till öltältet och M köpte sig en
öl i värmen. Det var han värd! Det var jättemysigt, ända tills det kom en
gubbe och satte sig brevid M (jag satt mitt emot M), och gubben total-
stirrade på mig. Så jag och M gick. Dumma gubbe, som förstörde våran
mysiga lilla stund där!
Vi gick tillbaka till F igen. Men han var iväg och gjorde viktiga ärenden, och
han skulle snart vara tillbaka sa han när klockan var runt 16. Kl 17.51
lämnade vi öltältet, och jag var så himla kissnödig! Och att bebis sparkar
på kissblåsan förbättrar ju inte saken. (;
Klockan blev 19, och jag hade fortfarande inte kissat. Jag höll alltså på att
kissa ner mig, när jag ser att tvättstugedörren var öppen! Kanske att där
finns en toalett sa jag till M, men det trodde inte han. Men jag gick och kollade,
och jodå! Där fanns en toalett. Och den var upplåst! (den hade ett sånt där lås
som låser sig när man stänger dörren, ni fattar?) Men usch va ofräsch den var!
Så jag fick stå upp och kissa, eller alltså på huk, och det var inte skönt med
foglossning och svullna ben och fötter! Men herregud vad skönt det var!
Och inget toapapper fanns, men det sket jag i, för det var så himla skönt att kissa!
På kvällen bjöd vi F på middag på ett litet hak som låg där i närheten. Det var rätt
mysigt, och mycket god pizza!
Efter det tänkte vi att vi skulle åka och kolla vars tittut låg. Alltså ultraljudskliniken
vi skulle till dagen efter. Det var jättemysigt att åka runt inne i innerstan!
Efter mycket om och men så hittade vi nybrogatan 52, men det låg långt ifrån
nybrogatan 53. Sen åkte vi runt lite till, och sen åkte vi hem till F och sov. Men
fy va illa jag sov! Jag vaknade nog var 20:e minut, och hamnade aldrig i djupsömnen.
På lördagen gick vi upp tidigt. Runt 8. Var riktigt pirrig inför ultraljudet! Kl 10
hade vi tid.
20 min i 10 var vi utanför. Dom hade inte öppnat än. Men sen kom hon och
vi skulle äntligen få se vår älskling!
F satt i väntrummet och väntade.
Ultraljudet var helt fantastiskt! Åh vad det var värt varenda krona! Hon började
med att konstatera att vi väntar en flicka! En Cleo! Vilken känsla! Som vi trott
hela tiden! Vi hade blivit grymt förvånade om det visade sig vara en pojke. Haha!
Men självklart låg vår dotter tryckt med ansiktet mot moderkakan och
livmoderväggen upp mot min högra sida/lunga, och där fanns inte tillräckligt med
fostervatten för att få sådana där skarpa bilder på ansiktet. Men vi såg henne, och
hon är vackrast i världen!
Lyckotårarna bara sprutade på mig, medans M satt och oroade sig för att nåt skulle
vara galet. Men allt såg bra ut, och hon växer exakt som hon ska! 929 g +/- 136g
vägde hon i lördags. Så runt 1 kg! Lilla snuttan! <3
Efter ultraljudet så åkte vi till Forum Nacka. Ett stort köpcenter som har 105 olika
butiker. Vi köpte dom allra första kläderna till Cleo. En sjömansklänning,
3 pyjamaser, strumpor och tossor som ser ut som får. Även 7-pack med bodysar.
Hmm... var det nåt mer till henne? Jag minns inte (;
M köpte en keps för 349 kr! Hutlöst, men jag hade ju köpt byxor för samma summa,
så han fick. Men jaa, om ni frågar mig så tycker jag att 349 kr för en keps är alldeless
för dyrt!
Sen tog vi tåget hem. M fick en alkiskompis som snackade tattoos med honom.
HAHA!
Han gav sedan M en öl, och sen när vi skulle av och han såg att jag var preg, så
bad han om ursäkt, och frågade mig om M fick dricka öl. HAHA! Och så sa han åt
M att han måste vara rädd om mig. Då sa M att det är klart att han är, för jag är ju
hans lilla älskling! <3
Får alltid tårar i ögonen när M säger nåt sött till mig! Älskar dig babe!
Jaa, sen var vi hemma. M och jag drog till djurgårn' men jag gick hem efter en stund.
Sen gick jag tillbaka, sen ner till stadsparken, sen hem och sov.
Det var våran helg det!
Hejdå!