Ca 6 timmars väntan.

Idag stod jag inte ut mer. Smärtan, som jag har,
hade (och har) eskalerat till othärdigt. Så jag
ringde min underbara Sara och bar henne följa
med till akuten.

14.15 kom vi in till akuten. Vi fick vänta fram
till ca 20.00 och då fick vi träffa doktorn.
Ca 21.00 var jag hemma igen. Och smärtan är kvar.

M hade Cleo hela dagen, och det har gått jättebra.
Hon åt gröten (som jag sedan såg var väldigt klumpig)
som M gjorde till henne. Så hon har klarat sig på
en rejäl amning vid 13.30, och ca 10 ml ersättning,
och en ganska så redig portion gröt idag.
Men herregud vad jag har saknat henne, och M, idag!

När jag kom hem så ammade vi, och fy fan vad jag
älskar det!
Vara nära min lilla fina, och bara mysa.
Usch för att vara ifrån henne en hel dag!

Nåja. Besöket på akuten gav inte så mycket. Fick
smärtstillande utskrivet, och en bedövningssalva.
Men tyvärr kunde inte (den underbara) doktorn svara
på vad det är. Så en mer omfattande utredning skall
göras.
Jag får panik av att ha såhär ont!
Förhoppningsvis får jag snart veta vad det beror på,
och kan förhoppningsvis få behandling för det.

Nej. Nu orkar jag inte skriva mer. Nu ska jag mysa med
mina finaste igen!

Bloggstrul.

Som dom flesta vet så håller blogg.se på att fixar
och trixar, och det har varit lite strul med bloggen
idag.

Och nu i ett par dagar så har inte jag kunnat
kommentera någon annans bloggar, som har
blogg.se. Det kommer bara upp den här verifierings-
rutan, med text man ska fylla i. Jag fyller i den, helt
korrekt, och trycker skicka. Men då kommer det upp
en annan ruta där det står att jag har "sessions fel"
eller nåt.

Så bli inte ledsna om jag inte kommenterar tillbaka,
för jag försöker, men det vill inte funka.

(Och hur ont ska man ha för att ha rätt att få hjäp?)


Ang. sjalen.

Frida: Japp, sjalen finns kvar. Här är en länk till
vad det är för sjal: http://www.tinytots.se/Article.aspx?art=1010.
Färgen är ljusgrå.
(Mailfunktionen finns en liten bit ner på bloggen, på höger sida).
Om du fortfarande är intresserad, så kan du antingen maila med 
hjälp av mailfunktionen, eller kommentera och
fylla i din mail (det är endast jag som kan se din mail) så kan
vi ta allt det praktiska där. Kan även maila bilder då, om du vill.

:D


Sjuk vård.

Japp. Sjuk vård. Sjukvården är sjuk. Så måste
det helt enkelt vara.
Jag är frustrerad. Jag är besviken. Jag är skit
förbannad. Och jag är en aning panikslagen.

Jag lider av en väldigt otrevlig smärta, och har
haft den sedan förlossningen. Jag har sökt vård
X antal gånger (hann få frikort inom vården på
endast 4 månader, alltså har jag betalat över
900 kr för sjukvård på endast 4 månader)
utan
att få hjälp.
Jag har gått på 4 antibiotika kurer, på 4 månader.
Jag har sökt akut och blivit ifrågasatt vad jag
överhuvudtaget gjorde där.
Jag har även fått en medicin, som inte har hjälpt
alls.

Häromdagen fick jag hem ett brev, där det står
att jag "uteblivit från en 'viktig undersökning", men
att jag "förmodligen inte ens behöver den då
besvären antagligen är borta nu"
.
Men saken är den att jag inte ens fått någon kallelse.
Och vem är den personen att sitta och säga att mina
besvär förmodligen är borta? Det vet ju inte den
personen ett skit om.
TACK!

Så jag ringde idag och berättade allt i korta drag och
sade att jag inte vet vad jag ska ta mig till för jag har
så ont.
Hon skulle ordna en tid till mig. "-Yes!" tänkte jag.
Trodde jag äntligen skulle få hjälp.
Jodå.  26/2 fick jag tid.
Jag ska alltså gå och ha såhär ont, utan att få hjälp,
i en månad till.
Det är ju helt sjukt.

Men imorgon är det jag som ringer dit och ställer
till med lite liv, så jag kanske kanske kan få hjälp
tidigare. Håll tummarna!

Tarmarna spökar.

Haha! Shit!
Nyss så rörde det sig ordentligt, långt ner i magen
på mig och jag fnissade till. Jag vände mit mot M
och sa:
- Hade jag inte vetat bättre så hade jag varit säker
på att jag just kände en spark i min mage!

Tänk att tarmrörelser, eller bubblor eller nervryck,
eller vad det nu var, kan vara så likt en liten bebis-
rörelse.

Detta är alltså ett vanligt fenomen, när man fått barn.
Fantomsparkar, kallas det.
Rätt ballt ändå. För sparkarna i magen är det jag
saknar mest med graviditeten. Och längtan, och att
veta att min lilla skatt fanns där inne och snart kommer
till oss.

Nej, här blir inga barn gjorda! (Inte än på ett par år
i alla fall!)


Det här med att träna.

Jag har börjat fundera på att börja träna. (HAHA
tänker ni säkert då).
Men grejen är att jag vågar
inte. Det är där skon klämmer, och alltid har
klämt, när det handlar om sådana saker. Jag är
helt enkelt för feg. För jag vet inte hur man gör.
Jag tycker det är pinsamt också, att komma till,
exempelvis, Friskis & Svettis, med mitt fläsk och
så är det massa vältränade brudar och grabbar
där. (HAHA! Jag vet, jag är störd!)
Och så vet jag inte hur man gör, och så blir allt
helt fel, och så kommer jag göra bort mig och så
slutar det med att jag aldrig sätter min fot på ett
gym, igen.

Det är så det kommer gå. Nåja. Någon gång kanske
jag tar mig i kragen. (ELLER?!)


"Grön, grön, grön är mössan på mitt huvud...

...grön, grön, grön är dräkten som jag bär!
Allt som är grönt, grönt, tycker jag är vackert!
För min lilla vän är jägaren!"

Barnsånger is the shit! Eh.
Nog om det.

Idag har det varit en sjukisdag här hemma.
Cleo fick ju, igår, 5-månadersvaccinationen och
har fått biverkningar i form av lös mage och feber.
Stackars min lilla.
Som tur är så går det ju över!

Hon vägdes och mättes ju också igår. Men jag hittar
inte lappen där siffrorna står.
Jag får helt enkelt skriva upp det sen.

Nej. Nu ska jag unna mig lite göra-ingenting-tid, i
sisådär 20 minuter.


Facebook - Dagens skvallertant.

Facebook är väl ändå ett ganska fantastiskt fenomen?
Istället för att höra "skvaller" (som egentligen är ren
fakta)
om folk, så kan man helt enkelt gå in på fejjan
och få det mesta serverat, live, mitt framför näsan på
en.
Mycket underhållande.

Som idag, senast, så såg jag att två, föredetta, "vänner"
som har snackat en hel del skit om varandra efter ett
uppbrott för ett par år sedan, tydligen har blivit vänner
igen.
Mycket märkligt, då den ena personen, uttryckligen har
sagt att denne aldrig, aldrig, aldrig skulle börja umgås
med den andra personen, någonsin, igen. (Orsakerna
var många, kan jag lova...)


Ptja, folk kanske förändras?
Eller så blir folk bara så jävla ensamma och desperata
så dom tar det dom får?

Jag hade ju hoppats på att den här personen, som
blivit så desperat, skulle ta sitt förnuft till fånga, och
försöka försonas med dom personer som alltid funnits
för denne, och alltid ställt upp.
Men jag vet inte om jag hoppades förgäves...

Mycket tragiskt, enligt min mening.

Jaja.
Nu ska jag, än en gång, fixa designen på bloggen.
Jag är inte nöjd. Det känns inte som
jag.

Kalashelg!

I helgen har vi varit på kalas. Både igår och idag.
Igår var det kalas för favoritpojkarna Elvis och
Albin. Dom var så himla stiliga i sina kalaskläder
och herregud vilken energi dom där två sötbarnen
har! (Jaa, sötbarn, för nu är dom inga bebisar
längre. 2 år och allt!)

Och idag var det kalas för Cleo's farmor. Det var
lite halvjobbigt, för Cleo var trött och blev hungrig
nästan på en gång när vi kom dit, även fast jag
precis ammat henne innan vi åkte.
Så vi blev bara en snabbis, vilket var skönt.
Annars var det trevligt.

När vi kom hem så fick jag syn på mina gamla,
röda, gardiner, som låg i en utav alla klädpåsar som
M har tagit hit från gamla lägenheten.
Jag kom då att tänka på att jag, efter jag och Cleo
provat bärsjalen vi köpte för dyra pengar, och hon inte
gillade den hade tänkt sy om dom gardinerna till en ny
sjal. Men det har liksom inte blivit av. 
Men jag satt mig ner nu och tog mig tid att sy nåt så 
avancerat. (En raksöm och
tät sicksack över den, sen är det klart, hehe).
 

Ja prvade knyta den, och stoppade ner Cleo. Och vet ni?
Vi båda tyckte om den! Väldigt mycket faktiskt!
Cleo lyckaes till&med somna i den. Härligt!
Billigare (179:- på Underbara Hem en gång i tiden)
behöver nödvändigtvis inte vara sämre!
Sjalen vi köpte kostade 649:- och Cleo avskyr den, och
jag är inte största fanet till den heller.
Inte för att den är hemsk, men för mig och Cleo var den
lite för tjock, och lite för bred.

Om någon är intresserad av att köpa en bärsjal för en
billig peng, så använd gärna mailfunktionen!

Här kommer lite bilder från helgen!

Jag och Cleo myser i den underbara, hemasydda, sjalen!



Gröt är gott!



KalasCleo och KalasMosterSara



KalasUlli och KalasAlbin!



KalasElvis! (Leker "God natt!" tror jag, haha)



(Inga mammor kom med på bild, oturligt nog.)

Hejdå!

Kalastime!

Jag är så hungrig så jag mår illa. Blä! Måste
verkligen äta nåt, men jag har verkligen ingen
aptit när jag mår illa... Dumma medicin som
har illamående som biverkning. Jag tycker att
jag har mått illa tillräckligt nu. (För ett år sedan
låg jag ju och spydde som ett djur, pga graviditeten).

Idag vankas det 2-årskalas! Woho! Men jag har
ingen aning om vad jag ska ha på mig.
Cleo's outfit är klar i alla falla. Hon kommer vara
riktigt kalasig! Sötnöten.
Men vad jag ska ha på mig är ett mysterium. Typ.
Det måste vara kalasigt, amningsvänligt, bekvämt
och dölja mina fina valkar. Mission impossible!
Jag kan ju inte gärna komma i tights och slappartröjan.

Nej. Nu måste jag äta nåt, innan jag börjar må ännu
sämre.

Hejdå!

Cleo 5 månader!

Idag blir vår fina Cleo 5 (!) månader!
Kan ni tänka er? 5 månader! Det är helt sanslöst vad
fort tiden går. Man blir nästan rädd.

För fem månader sen: Alldeles nyfödd ♥



Idag, fem månader gammal...







...smakar hon mat för första gången! (Potatis mosad i bröstmjölk).

Hon verkade verkligen tycka det var roligt. Visst var det konstigt,
men hon verkade vilja ha mer, när vi var färdiga. (Allt som allt blev
det 1-2 teskedar.)

Min lilla flicka börjar bli stor, så stor... ♥




Finally!

Nu ska jag ta mig tid att uppdatera lite.
Jag har bloggtorka som heter duga, men jag gör
ett försök.

Cleo och M är sjuka. Eller ja, Cle är på bättringsvägen.
Hon är i stort sett frisk, men hon är fortfarande snorig,
och så gnuggar hon sig i örat emellanåt. Kanske kan
det vara så att hon har ont i det, men hon verkar inte
"lida" av det.
Jag ska höra med bvc, när vi ska dit på måndag.

Vi är trötta och slitna, hela familjen. Men det går nog
snart över.

Hejdå!

Update kommer!

Hej på er.
Er få som är kvar.

Förlåt att jag inte har uppdaterat på länge, men
jag har helt enkelt inte orkat. 

Men det kommer. Var så säker!

Tills dess:

Hejdå!

Update kommer!

Hej på er.
Er få som är kvar.

Förlåt att jag inte har uppdaterat på länge, men
jag har helt enkelt inte orkat. 

Men det kommer. Var så säker!

Tills dess:

Hejdå!

Update kommer!

Hej på er.
Er få som är kvar.

Förlåt att jag inte har uppdaterat på länge, men
jag har helt enkelt inte orkat. 

Men det kommer. Var så säker!

Tills dess:

Hejdå!

Cleo hoppar i hoppgungan!

Cleo fick ju, som sagt, en hoppgunga idag (läs: igår).
Den var mycket populär!
(Ber om ursäkt för min mongoröst och babyspråket).



Hejdå!

Tand nummer 2!

100112.

Yes. Jag tror bestämt att jag känner tand
nummer 2, i Cleo's mun. I alla fall en antydan
till nummer 2, brevid nummer 1. Det vill säga
höger framtand i underkäken. (Vänster framtand
i underkäken är nummer 1.)

Trodde nummer 2 skulle dröja, åtminstone, några
veckor till. Men tji fick jag! Haha!

Som sagt... Hon börjar bli stor, min fina.

Inhandlade en hoppgunga idag, samt NUK-nappar
i latex. Hoppgungar var populär. Napparna vågar
jag inte uttala mig om - än.

Nu ligger både M och Cleo, äntligen, och sover.
M är jätteförkyld, och Cleo var jätteövertrött.
Jag ska också, snart, göra dom sällskap. Känner mig
helt förstörd efter dagens migränanfall.

Jag har även, idag, börjat loggföra Cleo's sov- och
mattider. Bara för att se hur ofta hon egentligen äter
och sover. Vi får se hur det ser ut efter en  vecka.

Och grattis till C som fått sin I, och till D som fått
sin R!
(Vill inte hänga ut namn i bloggen, eftersom att jag inte
vet om dom tycker det är okej!)

Godnatt.

Hejdå!

Funderingar.

Jag har lite funderingar i skallen just nu. Jag
grubblar massor. Men det gör jag ju hela tiden
typ.

Fick denna kommentar av en vän:



Det hade jag gärna gjort, men just nu har vi inget
minneskort, så det får vänta till imorgon i alla fall.

Mer om mina grubblerier sen.

Hejdå.

Dagens update.

Inte för att det har hänt speciellt mycket idag.
Vi vaknade, låg och myste i sängen, och sedan
var det dags för Cleo att sova igen.
Hon vaknade för en stund sedan. Lite typiskt att
hon sov så länge idag, eftersom att jag och M
faktiskt hade tänkt ta oss ner på stan och hitta
på något. Men Cleo sov jättelänge, så det hann
vi inte med.

Vi funderar på att åka till Tuna Park, men vette
tusan vad vi ska göra där, eftersom vi egentligen
inte ska shoppa. Eller jo, ett minneskort till
kameran ska vi shoppa. Men det hade vi tänkt
shoppa på Clas Ohlson.

Nej, jag vet inte om det blir så mycket gjort idag.
Vi ska väl handla nåt att äta i alla fall. Haha,
dagens händelse!

Vi misstänker att vår granne (som bor över oss?)
har barnkalas, eller babyelefanter som springer
löst i lägenheten. Jag gissar på det senare, med
tanek på ljudnivån. Haha!

Hejdå!

Cleo skrattar! (Film)

Jag måste bara visa för er!




Min lilla fina! <3
Behöver jag säga att jag smälter varje gång?!


Sådant man behöver.

Idag har hela dagen tillbringats med Hanna, Cilla,
Emmpi och alla barnen, minus Elvis. Det var så
himla mysigt. Det är sådant här man verkligen
behöver vissa dagar. Detta ger en energi!

Och idag bad jag Hanna bli gudmor (fast det heter
fadder nuförtiden) till Cleo. Hanna blev så glad så
hon fick tårar i ögonen, vilket resulterade i att jag
fick tårar i ögonen. Haha!
Dopet kommer (Om jag nu lyckas planera ett dop) 
ske i Mars-April nån gång, och det kommer endast
vara för dom närmaste.
Inbjudningar kommer senare.

Nu är jag helt slut, och M ska snart gå ner och köpa
mat till oss. Yes, det blir pizza idag. Men man får.
För vi båda är väldigt trötta såhär på kvällskvisten.
(Hanna, jag går ner och sätter upp affischen imorgon).

Jaja. Nu ska jag slappa x 7.
Hejdå!

Kärleksgåvan!

Idag fick jag världens finaste halsband av min
älskade M, bara för att han älskar mig så mycket,
och för att jag är en sådan bra mamma.

Så himla romantiskt!
Helt från ingenstans, det blev världens överraskning.
Jag grät när jag fick det, och det är så fint!

Tyvärr gör inte bilden nedan, halsbandet rättvisa,
men nu ser ni hur det ser ut iallafall.



Jag älskar dig, M!

Hejdå!

Från rygg till mage!

Alldeles nyss så vände sig Cleo från rygg till
mage för första gången!

Fattar ni?! Hon gör mig så stolt! Haha!


Från rygg, till sidan...


...och över på magen!


Fick tyvärr inte med hennes smile på bild, eftersom hon har en
tendens att sluta le när hon ser kameran. (;

Hejdå!

Min skönhet!

Jag måste visa hur fin Cleo är i klänningen
hon fick av sin mormor i julklapp. Hennes
nyårs-blåsa! <3


091231 Hon älskar att stå upp!


Min vackra, fina, söta, underbara lilla älskling!

Mamma älskar dig så otroligt mycket!
(Det gör nästan ont!)


Cleo's framsteg dessa dagar!

Här kommer en liten update om vilka framsteg
Cleo gjort under dessa dagar. Det känns som
att det hänt massor på bara några få dagar.
Man hinner inte med!

100101: Känner Cleo's första tand!
Hon sitter också, nu, någorlunda med stöd.

100102: Cleo skrattar! Alltså ett riktigt HEHE!
Hon tycker att pappa är mycket lustig. Haha!

100105: Nu ser man Cleo's först tand! Alltså,
det är verkligen en liten liten minitand! <3

Under dessa dagar, alltså från och med i slutet
av December, så har hon även börjat "prata"
mer. Men inte när vi har besök eller är på besök
hos någon. Då är hon rätt tyst.
Hon har även börjat fatta hur roligt det är att skrika
tjejskrik. Haha! Hon tar i för fulla muggar, helt från
ingenstans, och bara låter i olika röstlägen. Tjej-
skrik är roligast! (Alltså inte när hon är ledsen,
utan detta gör hon bara för att det är så roligt).

Hon reagerar också på sitt namn. Så himla sött!
Idag satt hon i mitt knä, och M satt och pratade
med mig. Men sen "kallade" han på Cleo, för att
se om hon reagerade, och hon vände genast på
huvudet mot honom, och så smilade hon i världens
leende!

Jaa, alltså det har hänt så otroligt mycket dessa
dagar. Man hinner verkligen inte med!
För 5 månader sedan så gick jag, höggravid, med
Cleohjärtat i magen, och bara längtade ihjäl mig.
Jag kan inte fatta hur fort tiden går...

För ett år sedan låg jag, vid den här tiden, och höll
på att spy upp mina inälvor.

Jaa, det är helt sjukt! Och nu är hon är. Vår fina fina
Cleo! Kärleken jag känner till henne är så obeskrivligt
stor.

Mamma och pappa älskar dig Cleohjärtat! <3

Hejdå!

Bilder, bilder, bilder!

Här kommer bilder från nyår, och dagarna
som varit. Enjoy!


Utsikten från soffan.


12-slaget på nyår! Snygg på nyår.


Raketer!




Raketer!


Grand finale av fyrverkerierna!


100101 <3


Chillar i soffan.


100103 Mammakvällsgos.


100104. Testar nya gå-stolen, fast man är för liten än... (Cleo
älskar
att stå upp).


100105. Leker på lekmattan.


En utav dom få gånger som Cleo har napp är fångad på bild! (;


Överlycklig i gå-stolen! (Men man får sitta brevid och vara beredd att
rycka in, då balansen, än, inte är den bästa!)


Cleo har fått en gunga. Hon gillar den verkligen. Hon somnade till&med
i den, med ett leende på läpparna! <3

Det var det!

Hejdå!

Återuppståndelsen!

Nu har jag äntligen återvänt från dom döda!
Eh. Nej, men från internetlösheten.
Har säkert inga läsare kvar. Men men. Jag
bloggar ju mest för min egen skull, för att
dokumentera Cleo's framsteg och utveckling.

Hur som helst så har vi ju som sagt flyttat. Och
vi trivs hur bra som helst! Jag älskar mitt hem
och jag njuter verkligen av den känslan.

Nyåret var mysigt. Bara jag, M och Cleo. Jag
skålade i cola och M i en 3,5:a. Cleo hängde
i bärselen på mig, och slumrade vid tolvslaget.
Och vi hade världens bästa utsikt över fyrverkeri-
erna
.
Vi åt gott, (bakad potatisk, fläskfilé, bearnaisesås
och vitlöksbröd)
och drack gott (cola) och bara
myste!

Sen har det hänt en hel del på Cleo-fronten också!
Men det kommer senare i ett separat inlägg.

Och bilder, jadå, det kommer det också. Snart.

Hejdå!

RSS 2.0