I'm back!
av. Och det gör det imorgon, eftersom att hyresgästen
som bodde här innan har sagt upp internet till sista.
Nåja. Förhoppningsvis så löser sig internetfrågan redan
imorgonn i alla fall.
Vi har fått det så himla fint här, och vi trivs hela högen.
Jag älskar mitt hem! Och det var länge sen jag kände
så.
Vår gamla lägenhet har liksom aldrig varit "hemma"
för mig, eftersom att M redan bott där några år innan
jag flyttade in. Jag flyttade liksom in till honom.
Men nu har vi flyttat, och inrett tillsammans, och fixat
tillsammans!
Underbar känsla!
Jag har inte så mycket mer att uppdatera just nu.
Imorgon kommer en summering av året, för det orkar
jag inte nu.
God natt!
Hejdå!
Flyttar.
Yes. Blir inte så mycket uppdaterande nu på ett tag.
Vi håller på att flyttar, och jag vet inte när vi får
internet igen. Förhoppningsvis redan imorgon.
Nu vet ni. Vi har ont, och vi är trötta. Vi är endast
5 personer, varav 2 av oss inte får lyfta så tungt och
har ont.
Så vi är 3 pers. Och så Cleo då.
Nej. Nu ska jag göra nåt vettigt. Slut på rasten!
Om vi inte hörs innan så:
GOTT NYTT ÅR!
Hejdå!
I väntans tider.
små bebisar nu... Jag är sjukt nyfiken.
Någon som vet något?
Hejdå!
Kan det inte bara bli MÅNDAG?!
inte få förrän på måndag, tidigast. Skitkorv.
Så det blir ingen flytt förrän då.
Men imorgon ska M i alla fall måla om fond-
väggen i vardagsrummet imorgon bitti.
Sen ska vi hinna en snabbis till IKEA och en
snabbis till mamma, för att byta bil med henne
eftersom att hon har en kombi, men inte vi.
Sen tänkte jag höra om någon är intresserad
av att köpa:
En jättesnygg tv-bänk
En HP-stationär dator, från förra året, med
typ drulleförsäkring
En bärsjal från Tricot-Slen, i färgen ljusgrå?
Hör av er i så fall!
Nej, det är massor att göra nu. Men vi får se när
jag hinner uppdatera igen.
Hejdå!
Nya tag!
lägenheten, att han har flyttat och att vi kan
få nycklarna. Så M har varit och hämtat dom
nu, så idag börjar vi flytta!
Ni kan inte ana hur underbart det känns!
Så när Cleohjärtat vaknar ska vi göra oss
i ordning och sen ska vi åka och köpa färg,
och eventuellt en ny tvättmaskin.
Bästa julklappen ever!
Om jag är glad?
Neeeej, för bövelen!
ELLER?!
Jag är helt uppspelt! Men nu måste jag faktiskt
fixa lite här.
Bästa julklappen igår, förutom beskedet att vi
kan börja flytta, var nog all pengar och present-
kortet på Gina. Och så den stickade klänningen
som är från Gina, som jag fick av svägerskan.
Även Cleo fick massa fina saker. Ska fota dom
sen så får ni se.
Hejdå!
GOD JUL!
Cleo myser framför granen och brasan! (;
Cleo's paket från mormor.
Moster och Cleo.
Vår underbara familj!
(Cleo har fått syn på hunden som låg på golvet, tror jag.)
<3 <3 <3
GOD JUL!
God jul...?
klänning, för att sedan göra förstoringar och
ge till far- och morföräldrar, men det gick väl
sådär.
Cleo blev sjukt söt på alla bilder, men jag
börjar tro att det här med julen inte är något
för henne! Haha!
Här är två av dom bästa bilderna i alla fall:
091223 BILIX ©
Här är dom bilderna hon ser "gladast" ut, av dom vi tog
idag.
Vi gör ett nytt försök imorgon.
God Jul!
Jävla f***a!
Har idag varit på läkarbesök - IGEN.
Fick betala 150:- för att bli stucken i fingret och
för att kissa i en mugg.
Och för att träffa en läkare, som jag inte ens
förstod. Några få ord förstod jag. Exempelvis när
han sa att proverna inte visade någonting, och att
jag kunde gå hem.
Men att jag fortfarande hade, och har, ont som in i
helvete, det sa han inget mer om.
Så jag kan väl gå runt och ha en snippa som gör
så ont, att jag emellanåt brister ut i gråt.
Och hur bra är det att ha personal på apoteket som
inte verkar kunna sin sak? Sälja en sak, som en
ammande kvinna, tydligen, absolut inte ska använda,
det verkar inte så kunnigt.
Jag har heller inte mycket för otrevliga sjuksköter-
skor som sitter och ska ge råd i telefon, men istället
snäser diverse dryga kommentarer, i stil med:
"Jag kan inte sitta och lyssna på dig hela kvällen, jag
har faktiskt massor av patienter att ta hand om."
Tilläggas bör att jag då inte ens fått fram det jag ville
fråga. Alltså hade samtalet kanske pågått 1-2 minuter.
Så jag är fortfarande rätt rådvill.
Men jag får väl bita ihop, i typ en träbit eller läderbit,
fram tills på måndag, då jag ska ringa gyn.
Just ja. God Jul!
Hejdå!
I mina hemtrakter.
Alltså det HÄR mordet.
Det är så fruktansvärt hemskt. Jag förstår inte vart
världen är på väg.
Det värsta av allt är att jag förmodligen har gått i
samma skola som denne 22-åriga kille, eftersom att
mordet skedde i Brunnsäng, som är misstänkt för
mordet. Om jag visste vem det var, så skulle jag
förmodligen bli chockad och bestört över vem det är.
Så jag är nog väldigt glad ändå att jag inte vet vem
det är.
Mer om denna tragedi går att läsa HÄR.
När jag var liten passerade jag den där dörren varje
morgon, när jag var på väg till skolan.
Man går inte säker någonstans.
Hejdå.
Förlåt Haniki!
Jag fick nyss denna kommentar:
Förlåt mig haniki, och ni andra, som trots mina
urtrista inlägg, ändå läser min blogg, och förväntar sig
att det, åtminstone, kommer en uppdatering om dagen.
Jag vet själv hur irriterande det är när man gillar en
blogg, som man följer och som brukar uppdateras ett
antal gånger per dag, men som helt plötsligt inte gör det.
Ska skärpa mig.
Men nu fick nu ju två inlägg på raken. Nu kan ni inte
klaga! Ha!
Eh.
Nej, jag har nog inte så mycket mer att tillägga.
Vi hörs imorgon!
Hejdå!
Cleo 4 månader!
Kan ni fatta hur fort tiden går?!
Jag har bara myst och gosats med henne idag.
Min fina fina! <3
Mamma och pappa älskar dig, hjärtat!
Precis innan hon spricker upp i en "skrattattack".
091219 BILIX ©
Hejdå!
För ett år sedan.
För exakt ett år sedan, så fick jag och M reda på
att jag var gravid.
För exakt ett år sedan så förändrades mitt liv helt
och hållet.
För exakt ett år sedan så började vägen till total
lycka!
Jag minns att jag gjorde testet på morgonen. M
var på jobbet och jag var rätt nervös.
Jag ringde och frågade honom om jag verkligen
skulle göra ett test. Det tyckte han.
Så vi lade på luren, och sedan så gjorde jag det.
När väntetiden var slut så tittade jag på testet.
Det var två streck där. Men jag visste inte om jag
vågade lita på mina ögon. Så jag fotade testet
med mobilen, och MMS:ade till M. Svaret jag fick
var: "Ja, nog är det ett streck där".
Då började jag fnittra hysteriskt. Haha!
Jag ringde till M och vi pratade länge då.
Dagen efter så gjorde jag ett digitalt graviditetstest.
Där kom det upp "Gravid". Det var ingen tvekan om
saken längre.
Även om det var oväntat så var det otroligt
välkommet!
Hejdå!
Dagens middag.
nämligen mat från MAX.
Det var himla gott faktiskt!
Här är recepter på det:
OBS!
Detta recept funkar endast om du har en
sambo/pojkvän/man som förstår undermeningar,
och som själv inte är så sugen på att laga mat.
Du behöver:
En sambo/pojkvän/man med bil och körkort,
alternativt bo granne med MAX.
Långa ögonfransar
Sammetslen röst
En sambo/pojkvän/man som inte orkar laga
mat
En sambo/pojkvän/man som ibland gillar att
överraska
Pengar
Gör såhär:
Gå minst halva eftermiddagen och fråga vad
ni ska äta. Dra ut på det. Säg efter ett tag nåt
i stil med "Det hade ju varit så gott och enkelt
med mat från MAX". Titta på din karl och fladdra
lite med ögonfransarna.
Sucka djupt och sätt igång med någon köksyssla.
Diska, börja koka upp något, rensa i kylen eller
dylikt. Beklaga dig i samband med detta, att det
kommer dröja innan maten är klar, och släng in
ett "...och det är ju typiskt, eftersom att vi är så
hungriga. Jaja... det får ta den tid det tar", och
sucka sedan djupt igen.
Be honom sedan åka till statoil och köpa cola
till dig.
Vänta 20 minuter.
När karln kommer hem har han mat från MAX
med sig.
Klart!
Enkelt va?
Hejdå!
Modig?
"H" skrev att jag inte skulle se filmen "Paranormal
activyty". Men jag kan tala om att jag har redan
sett den.
Modig jag är va? Ändå vågar jag stanna ensam
hemma.
För vet ni? Jag tror inte att det är någon ond ande.
Knäppt va? Med tanke på att M har blivit riven och
allt.
Eller så är jag bara van?
Hejdå!
Bildbevis.
spöket som vi har hemma. Det inlägget kan du
läsa HÄR.
Det jag inte skrev där, är att M en gång blivit riven
av någon eller något.
Det var på hans ena sida, liksom under armen, som
jag såg att han hade rivmärken, och jag frågade vart
han hade varit och rivit sig. För rivmärkena såg färska
ut, men vi låg i sängen, och han hade inte haft dom
där minutrarna innan. Och nej, katten var inte i närheten
då heller.
Han svarade att han inte visste men att han nu kände
att det sved lite.
Vi kom aldrig fram till vad det var han rivit sig på, men
jag tror att det är spöket. För detta var kort efter jag, för
första gången, hört någon stöna mig i örat, och blivit
tafsad på.
Såhär såg det ut:
(Dålig bild, för den är tagen med min gamla mobil).
Och här om dagen, efter jag skrivit om spökerierna här, så hände
det igen. M hade rivmärken, likadana, i nacken. Finns ingen
förklaring till hur dom kom dit.
M har hört suckningar, och dörrar, här hemma, öppnas helt utan
anledning.
Och idag senast, så var det någon som knackade i tavlan bakom mig.
Det händer något varje dag, och jag tror att det beror på att vi
snart ska flytta.
Vad tror ni?
Hejdå!
Recept på tortelinigratängen:
so here it is!
Du behöver:
Tortelini med ostsmak
Matlagningsgrädde
Strimlad eller hackad bacon
Svartpeppar
Riven ost
Såhär gör du:
Koka tortelinin. Koka till så många personer
som behövs. (Jag brukar göra nästan 500g till
en stor form).
Stek baconet tills det är nästa krispigt.
Häll av vattnet från tortelinin och blanda ner
baconet (jag brukar köra två paket färdig tärnad
bacon till en stor form).
Häll over allt i en stor ungsfast form. Häll över ca 250ml
matlagningsgrädde (mer eller mindre beroende på
hur saftig man vill ha den. Jag gillar saftig, så jag
tar lite mer.)
Peppra lagom med svartpeppar (efter smak, beroende
på hur stark man vill ha). Blanda allt så pepparn blir
jämn överallt. Strö sedan över med riven ost.
In i ugnen, som du har ställt in på 225grader, i 15-20
grader, eller tills osten blivit gyllenbrun.
Låt sedan stå ett par minuter innan du äter.
Klart!
Smaklig måltid!
Hejdå!
Dagens middag.
tortelinigratäng! Det var länge sen jag gjorde,
så det ska bli jättegott.
Det står just nu i ugnen faktiskt! Och jag längtar!
Så, nu har jag bidragt med ännu ett skittråkigt
inlägg.
Hejdå!
Back to the 90's!
Och jag vet precis vad jag vill ha för några.
Antingen typ uggs, men helst vill jag ha
ett par schyssta snowjoggers!
Men då måste dom vara riktigt schyssta.
Jag minns att vi hade hur många snowjogg-
ings, som vi sa, när jag var liten. Vi hade dom
i alla regnbågensfärger tror jag. Och jag minns
att dom var av märket "Panther". Dom var
inte allt för dyra heller, och det var liksom
"töntstämpel" på snowjoggers, om man hade
dom om man var äldre än ca 11-12.
Nu verkar det vara svårt att få tag på snow-
joggers...
Men det finns en sida som säljer dom, men
det är hutlöst dyrt!
Kolla:
http://shop.rubberduck.com/shop/Women/g1
Jaja... Såg att skopunkten hade snygga ugg-liknande
skor. Får väl bli ett par sådana.
Men hoppas jag får pengar i julklapp i så fall...
Hejdå!
Update.
Fick tips om att snowjoggers finns på ellos.se.
Knappade in adressen och letade. Hittade bara ett
par svindyra från adidas. Men sen fick jag denna
sida.
Det är ju exakt sådana jag vill ha, och priset var
ju jättebra också! Men dom finns inte i min storlek
kvar...
Så jag får snällt leta vidare.
Hejdå!
Vad är det för dag idag?
skulle lika gärna kunna vara måndag, och
tvärtom. Men nu vet jag ju att det är fredag,
för M har varit hemma idag, och julledigheten
har alltså börjat. Nu kommer vi får vara
hemma tillsammans alla tre, i två veckor. Det
kommer bli skönt! Och förhoppningsvis, så är
det bara en vecka kvar tills vi flyttar.
Men det är inte helt hundra än. Men jag hoppas!
Det tråkiga är att idag damp det ner en hyresavi,
för den här lägenheten, för januari. Hyresvärden
har alltså inte fattat att vi flyttar till 1 januari.
Eller så har han fattat det, men tycker ändå vi ska
betala för januari, för att det var sagt så från början,
men sedan ändrades det. Vad vet jag?
Det roliga var att med den hyresavin så fick vi även
en chokladask! Då blev jag glad! Haha, så den ska
jag nog mumsa i mig snart.
Men nu ska jag gå och pussa på min dotter, sen ska
hon sova igen, och jag ska fortsätta lyssna på min
älskade ljudbok - New Moon, När jag hör din röst.
Hejdå!
Bvc-besök.
med. Lite trist... Men men.
Hur som helst så växer Cleo verkligen så det
knakar! Man hinner knappt med!
6750 gram och 64 cm lång!
Herregud så fort det går...
Och på tisdag blir hon 4 månader! Det känns som
att det var nyss hon låg i min mage, och man bara
väntade och väntade.
Min lilla fina.
Hon har lärt sig göra något med munnen. Alltså
det går inte att förklara vad. Men det liknar att blåsa
spottbubblor, fast inåt. Eller alltså... Ja. Jag kan
försöka filma det sen.
Skitsöt är hon när hon gör det!
Nu ska jag försöka komma på vad vi ska äta, innan
min lilla fina vaknar.
Hejdå!
Cleo skrattar!
(Jag ber om ursäkt för att jag låter lätt utvecklingsstörd när jag pratar.
Babyspråk FTW!)
Cleo tycker det är jätteroligt att dra sin far i håret! Haha!
Lilla sötnöten!
Ville bara visa er!
091217 BILIX ©
Hejdå!
Snygg.
Hon är rysligt snygg!
Wish att man själv såg ut sådär...
Fast jag måste säga att vissa bilder förstår jag inte...
Men hon är ändå snygg.
Nåja. Drömma kan man ju. Men det är ju bara yta också.
Hejdå.
UVI från helvetet!
äter ju i alla fall antibiotika nu. Så det ska väl
snart gå över.
Vet ni när jag somnade igår?! typ 22! Helt
fantastiskt!
Men sen tyckte Cleo att det var morgon runt 01.30.
Inte så roligt. Sen somnade hon igen vid 03.30
eller nåt, men vaknade efter typ en halvtimma.
Efter mycket om och men så somnade hon en stund.
Idag blir det inte mycket gjort skulle jag tro. Jag
har ju så förbannat ont och jag är grymt trött, så jag
tror jag bara ska vara. Eventuellt att jag tvättar lite
och drar en vända med dammsugaren över golven
igen.
Och inatt var det något som jag tänkte blogga om,
men i vanlig ordning så har jag glömt vad.
Nu ska jag pussa min fina.
Hejdå!
Sicken dag!
Jag började ju dagen med att gå till vårdcentralen.
Eller ja, efter jag gjort morgonbestyren.
Väl där höll jag på att brinna upp. Jag var så varm
och kände mig febrig. Cleo skötte sig exemplariskt.
Hon var så snäll och hon tyckte nog att det var
spännande att titta på alla människor.
Jag fick lämna ett urinprov och fick vänta.
Sen kom distriktsköterskan och pratade med mig,
eftersom att jag tydligen inte hade blivit inbokad hos
någon doktor. Det tyckte jag var konstigt, men det
var för att hon tyckte att jag skulle lämna urinprov
så fort som möjligt, med tanke på njurarna.
Hur som helst så hade jag minus på dom bakterierna
man brukar ha normalt, och alltså visar plus om man
har urinvägsinfektion.
Jag hade 1+ i blod, 3+ i äggvita och 3+ i vita blodkro-
ppar.
Jag frågade vad detta betydde, men hon kunde inte
riktigt svara på det. Men dom skickade iväg provet på
odling, så då får vi mer svar.
Sköterskan ordnade så jag fick Selexid utskrivet - igen.
Tredje kuren på 4 månader. Det känns inte så bra.
Men vad ska man göra när det tydligen är det enda
man får äta när man ammar...
Men jag tycker ju inte att det biter på mig. Liksom tredje
förmodade urinvägsinfektionen sen förlossningen.
När jag kom hem, efter att jag varit på promenad
efter besöket på vårdcentralen, så gick jag på toa.
Och jag blev rädd. Jag kissade ju blod!
Ringde VC igen, men jag skulle börja kuren, så skulle
jag ringa tillbaka om det inte blivit bättre till på fredag.
Men redan nu så är det nog bättre. För jag kissar inte
blod längre. Inte sist jag kissade i alla fall.
(Förlåt för allt kiss-snack!)
Känns inte heller så kul att man inte ens fått prata med
en läkare. Men men. Jag tyckte att dom sa att nån läkare
skulle ringa sen, när svaret från odlingen kommer.
På eftermiddagen kom Sara och vovven förbi. Det var
trevligt. Vi satt och kollade igenom alla bilder från i somras
fram till oktober typ.
Shit vad gravid jag var! Haha!
Nu sover Cleo. Vi får se när hon vaknar. Jag hoppas jag
får sova inatt, för jag är helt slut. Jag vaknade ju runt 08
idag.
Nej, nu ska jag gosa ner mig i soffan med M tror jag.
Fast han sover, men jag kan lägga mig hos honom.
Hejdå!
Uppe med tuppen!
vaknade jag minsann. Och jag har just gått
upp ur sängen efter massa mys med Cleo.
Hon sover fortfarande, den lilla sötnöten.
Jag har faktiskt redan hunnit ringa till vård
centralen. 09.45 ska dom ringa upp. Varför?
Jo, för jag förmodligen dragit på mig en
urinvägsinfektion - igen. Jag har verkligen
världens sämsta urinvägar och njurar, känns
det som.
Jag är så trött på att ha ont och jag är så
trött på att slänga pengar på läkarbesök och
antibiotika, som ändå inte hjälper.
Nej, jag ska be att dom kollar mig ordentligt
nu, för får jag urinvägsinfektion snart igen,
då kastar jag mina urinvägar i sopkorgen!
Nu ska jag, hur som helst, ta och äta frulle.
Hejdå!
Greppa!
sträcker sig efter, och försöker greppa
saker och ting.
Och hon håller ju helt medvetet i saker också,
om man ger dom till henne.
Det är fortfarande rätt
ryckiga rörelser hon gör, men helt medvetna!
Hon är så duktig min fina! <3
Hejdå!
Skratt!
Jag tror att jag och M just fick höra första försöket
till ett riktigt skratt från Cleo!
Det är helt fantastiskt! Fick världens lyckokänsla i
kroppen när jag hörde henne!
Min lilla fina fina! <3
Nu ska jag gå och gosas mer med henne, och
hoppas att jag får ett till skratt. <3
Hejdå!
Sömnproblemen fortsätter...
Min fina vägrar sova. Men hon är så himla trött.
Hon börjar liksom bli mörk under ögonen för att
hon är så trött. Och det känns ju inte så värst
bra.
Hon sover knappt något på dagen. Bara ca 3 timmar,
som mest, sammanlagt, uppdelat på två pass.
Hon somnar alltid inom en timma när vi gått upp
på morgonen, eller förmiddagen.
Hon kommer aldrig till ro liksom...
Jag hoppas detta vänder snart, för hennes skull.
Nej. Nu ska jag gosas mer med henne.
Hejdå.
Snow.
Jag har faktiskt inte så mycket att blogga
om idag. Cleo lyckades ju tillslut somna i
vår säng, mellan oss, tidigt för att vara
henne.
Då tänker ni, "aha, det blev runt 00-snåret?"
Nepp serru! Det blev runt 02-03 snåret!
Framsteg.
Hoppas att det blir något tidigare idag.
Hon har just vaknat och vi ska göra oss
iordning. Vi ska nämligen åka och handla.
Yey! Dagens happening liksom. Haha!
Nåväl.
Hejdå!
Jag och min dotter.
Jag och min fina älskade Cleo.
091214 BILIX ©
(Psst! Ni har väl inte missat att jag har ny design? Vad tycker ni?)
Hejdå!
Jag är inte så onormal ändå...!
föräldraträffen? Det var sjukt bra! Numer inser
jag att jag int har varit, eller är, så onormal eller
konstig trots allt.
Man kände igen sig i det dom andra mammorna
berättade om första tiden och om deras barn och
rutiner, och många nickade instämmande när jag
själv berättade lite hur vi har haft det.
Efter träffen, alltså när den var slut, så frågade jag
en trevlig tjej om vi skulle göra sällskap på vägen
hem, för jag behövde gå en sväng så Cleo kunde
få sova en stund. Och det ville hon!
Så vi gick till Vilsta och svängde ner vid sporthotellet,
så vi kom ner vid Konsum Triangeln.
Hon var jättetrevlig, och det kändes så skönt och
naturligt att prata med henne. En annan mamma
liksom.
Vi pratade om allt från förlossning till sex efter förlo-
ssningen. Helt sjukt skönt att få prata om sådana
saker med någon som faktiskt gått igenom, och geno-
mgår det jag gått, och går, igenom.
Vi bytte nummer, och ska nog gå ut och gå imorgon
igen.
Woho! Jag har fått en mammakompis!
Nej, nu ska jag titta till Cleo. Hon sover än. I vagnen.
Det är bra. Hoppas på att denna långa sovstund, från
ca 15 nån gång, resulterar i en bra nattsömn för henne.
Vi får se. Det kan ju slå över, så hon blir jättepigg inatt
också.
Vi får hålla tummarna!
Hejdå!
Föräldraträffen.
Jag ser fram emot det! Hoppas det finns
någon mamma där som vill bli min kompis.
Eh... Haha.
Ja, jag är lite desperat, för jag är ganska
ensam på dagarna. Jag har liksom ingen
mammakompis med barn i min ålder.
Nej, på med lite mascara. Sen ska vi ta en
promenad innan vi drar till bvc.
Hejdå!
Känsligt ämne.
grubbleri-inlägg". Det kan anses stötande
av vissa, men jag menar inte att göra någon
illa, eller kliva nån på tårna.
Jag har, någonstans, för ett tag (månader? år?) sen,
läst om en kvinna som hamnade i den mardrömslika
situationen att välja mellan att rädda sin mans liv, eller
sin bebis liv. Hon valde mannen. Jag vill minnas att det
var för att det var större chans för mannen att överleva,
än vad det var för bebisen.
Jag vill också minnas att en kommentar fanns med där,
som jag har funderat lite på. Jag vet inte om det var hon
själv som sade så, eller om det var någon annan som
kommenterat.
Men kommentaren löd ungefär:
"-Klart man väljer mannen, för honom finns det bara en av.
Men ett nytt barn är ju inte så svårt att fixa."
Men då tänker jag såhär: Men barnet finns det ju också
bara ett av!
Jag har också sett den kommentaren i sammanhanget
där någon förlorat sitt barn sent i graviditeten, eller i PSD.
Jag tycker att alla små barn som föds, är redan en liten
idivid. En person. Alla små barn har en egen personlighet
redan i magen. Det kan nog varenda kvinna som varit
gravid skriva under på.
Vissa är lugna, vissa är vilda. Vissa är envisa, och vissa
är mer "medgörliga".
Så därför tycker jag att en sådan kommentar, som att
man kan ju faktiskt bara fixa en ny bebis, när någon förlorat
sitt älskade barn, är helt sjuk!
Inte skulle man ju säga så om en treåring? Eller om en 10-åring?
Nej. Just det.
Ville bara få ur mig detta. Usch. Vill inte ens tänka på
detta hemska ämne.
Nu ska jag genast springa och pussa min älskade fina Cleo.
Hon är ju trots allt vaken...
Hejdå!
Shopping.
Woho! Det dyrast jag klickade hem kostade 149:-,
det billigaste gick på 9,50:-.
Det mina vänner, det är att fynda!
Ändå gick allt som allt med frakt och så på 520,40:-.
Inte så farligt. Jag älskar rea!
Nu ska jag mysa med min fina dotter och min karl.
Men först, en dusch.
Hejdå!
Lucia.
Vet ni att jag, år 2005, var mitt gymnasiums (S:t Eskil)
Lucia? Inte. Men här är jag i alla fall:
Har ni någonsin sett en Lucia med läpp-percing och septum-piercing?
Inte? Jo, nu har du! (Ser lite mongo ut, eftersom jag precis när bilden
är tagen, tar ton för att sjunga solo).
Jag hade mer än gärna varit Lucia igen! Det var verkligen roligt!
Jaja.
Julstämning på hög nivå. (Inte för att jag egentligen känner nån
julstämning, men nu kanske ni gör det?)
Hejdå!
Nu ger jag upp, vi går och blir nattfolk.
att sova såhär länge. Och Cleo vaknade ju inte,
som jag hade hoppats, vid nio, neeejdå. Hon
vaknade runt 14.45, och i sin tur så väckte hon
mig och hennes far.
Jag ger upp. Vi frå bli nattfolk då. Nu har jag
verkligen gjort allt för att försöka vända hennes
dygn så skonsamt som möjligt, men det går inte.
Så nu tänker jag bara "rida ut stormen".
För helt ärligt så kommer inte Cleo somna för
natten senast kl 22 ens. Nepp. Inatt blir det till att
vara upp till tidigast 03. Men jag tippar på att det
blir runt 04.
Jaja. Jag kan ju försöka se det positivt; jag missar
ju inga spökprogram.
Nej. Nu ska jag gör mig iordning så vi åtminstone
kommer ut idag.
Hejdå.
Knäppen.
Ja, jag tror att jag får, eller har fått knäppen.
Så fort man lämnar Cleo själv i hennes säng,
eller går där ifrån, så vaknar hon.
Det är ett heltidsjobb att försöka få Cleo att
komma till ro, och somna in. Men men. Idag är
ju M hemma och kan byta av.
Jag somnade till en stund när jag låg och
nattade henne. När jag vaknade så fattade jag
inte vad klockan var. Och det kändes, och känns
fortfarande som att tänderna håller på att lossna.
Och så drömde jag att Spiderchick var jättedryg.
Nu börjar den skumma känslan i tänderna att
försvinna.
Och nu kom M ut med Cleo... Jag har alltså nattat
Cleo i typ en timma, i onödan. Hon vaknade, och
vägrade somna om, så M kunde inte motstå henne,
så hon fick komma upp igen...
Han är ju för söt. Men visst fan är det irriterande,
när jag jobbat så hårt för att få henne att fatta
att nu är det natt, och du är så trött så du inte ens
vet vad du heter, och då ska man sova.
Men men... Jag får väl börja om, om en stund.
Nu ska jag äta mat. Igen.
Hejdå.
Modell-Cleo.
Hon är så fin min lilla älskling!
Måste dock få bort skorven. Hon ser ju nästan rödlätt ut, eftersom att
det blivit en del nu.
Får försöka få bort det imorgon, när vi badar.
Hejdå!
Work out!
Cleo tränar stenhårt!
091211 BILIX ©
Lördagsmorgon.
om och men, runt tre. Då hade hon varit vaken
sen 00-01 och hon var så trött så hon inte visste
vart hon skulle ta vägen. Men hon var ändå rätt
lugn. Och hon somnade faktiskt i sin säng!
Nu har vi just gått upp, och idag önskar jag att
jag hade körkort, så man kunde åka och hälsa
på, antingen mamma eller Steffi. Men icke.
Hittade M i soffan när vi klev upp i alla fall.
Men nu har jag skickat honom in i sovrummet,
och jag är grymt avundsjuk på att han får sova
vidare. Jag somnade ju trots allt runt 05-06. Och
då hade jag ändå legat i sängen, med några undan-
tag, sen 00-01... Grymma sömn som inte ville infinna
sig.
Cleo fattar inte riktigt vad vi gör uppe nu.
Jag tror att hon snart kommer vilja äta och somna
om. Vi får se om vi båda somnar om då, eller om
jag ska motstå den ljuva sömnen.
Jaja.
Lite ledsen och besviken är jag, men det hör inte hit.
Hejdå.
Cleobanan.
kl 20 igen? Jodå. Ända fram till 20.45 försökte jag
få henne att somna om, och hon slumrade till ett
par gånger, men hon vägrade tillslut.
Så nu kollar vi Idol tillsammans. Hoppas hon lyckas
somna om, om en stund igen.
Hejdå.
Svar.
att somna var för att hon var så sjukt trött.
Och när Cleo är trött och inte få sova, då blir
det ett jävla liv, och en ond cirkel.
Sömn föder sömn, var det en vän till mig som
skrev, vilket verkligen stämmer för oss.
Och min Cleo kan inte somna själv i en säng.
Hon kommer inte till ro. Enda gången hon
somnar själv är när vi är på promenad.
Och självklart väntar jag tills hon är sovtrött.
Jag försöker inte få henne att somna bara för
att.
Så nu vet du! (:
Jag är inte förvånad.
Som jag förutspådde igår, så missade jag min
bokade tid idag. Totalt. Tiden var 10.30.
Vi vaknade 10.30.
Inte mycket att göra åt!
Bättre lyckat nästa gång!
Hejdå!
Vaken.
10.30! Men ingen utav oss är speciellt pigga. Jag
somnade väl runt... ptja tidigast 06, senast 07...
Men jag får bita ihop.
Dagens planer då... Hmm. Inga storslagna. Runt
15 tänkte jag väl gå på en promenad.
Nej. Jag har inte tid att sitta här.
Måste få Cleo att vila middag nu.
Hejdå.
03.16
precis somnat. Och jag känner mig helt...
jag vet inte. Slut? Uppgiven? Nåt utav det,
eller båda.
Hur ska vi klara av att gå upp om 6 timmar?
Nu kommer det dröja minst en timma innan jag
har hunnit komma till ro, av diverse anledningar.
Mycket som snurrar i skallen, och jag blir bara
stressad när jag vet att jag måste gå upp senast
kl 09.00 imorgon.
Och hur kommer dagen bli?
Jag tror att det kommer bli en jobbig kväll
imorgon... Lägligt till M ska ut och allt.
Bah: Tack.
Nej. Usch. Jag är på ett fruktansvärt dåligt humör
just nu.
Hade jag fortfarande varit rökare så hade jag gått
ut och rökt en sisådär två, tre cigg på raken, bara
för att jag är på så dåligt humör.
Men nu har jag ju snart varit rökfri ett helt år!
Hejdå.
Ingen sömn så långt ögat kan nå.
Nu har vi varit inne i sovrummet, i mörker och total
tystnad, sedan 22.30 ca... Ingen effekt. Jag har
ammat och jag har vyssjat. M har vaggat och gosats.
Inget hjälper. Cleo vägrar sova.
Hon sov från ca kl 20 till ca 22.30, men nu har hon
bestämt sig för att vara vaken.
Jag tippar på att Cleo inte kommer somna förrän 03,
minst. Och jag tippar också på att jag aldrig kommer
komma iväg till min bokade tid imorgon kl 10.30.
Och jag tippar på att imorgon natt kommer bli likadan
som denna natt, och alla andra nätter.
Fy vad jag ångrar att jag och Cleo följde med
till min svägerska i helgen!
Hejdå.
Sleepyhead.
inatt. Alltså att hon bara vaknar när hon vill äta.
Förhoppningsvis slipper vi konvertera till
nattfolk! Håll en tumme eller två!
Hejdå!
Vår fredag!
fredag! Woho!
Det är bara för att M är ju pappaledig på fredagar
så vi brukar har "fredagsmys" på torsdagen. Fast
vi har ju även fredagsmys på fredagar.
Men inte imorgon...
M ska ut, så jag kommer få bli helt lonely imorgon
kväll. Eller ja, Cleo är ju hemma med mig! <3
Tjejerna ska ju ha julmys, och jag kan ju inte åka
någonstans på kvällarna. För vi ser ju alla hur bra
det gick efter vi var iväg i helgen!
Plus att jag inte har någon skjuts, eftersom att M
ska ut, och buss vägrar jag!
Tycker det är tråkigt. Jag hade ju gärna sett att
alla kom hit och hade julmys, men tydligen så gick
inte det heller.
Men nästa vecka så ska vi försöka knåpa ihop någon
form av träff med brudarna!
Jaja. Nog om det.
Kom nyss hem från en liten promenad i alla fall.
Mycket skönt att komma ut och röra på sig. Speciellt
när man har en underbar ljudbok i öronen. Eller, alltså
jag har ju inte själva ljudboken i öronen, utan jag
lyssnar på en ljudbok.
Haha, tänk hur det hade sett ut! En hel ljudbok som
sticker ut ur öronen.
Oj vad klockan är massor!
Ska nog ta och byta om på Cleo snart, och verkligen
köra stenhårt med att det är läggdags nu.
Håll tummarna för att natten funkar... För jag måste
upp i tid imorgon.
Hejdå!
God...?
Usch vilken ågren. Det är ju inte bra för varken mig
eller Cleo att sova bort hela dagarna! Men man får
inte heller glömma att hon är ett spädbarn, och jag
kan inte göra så mycket - än - för att påverkar
hennes dygnsrytm. Man får helt enkelt finna sig i det
hela.
Hela Cleo's rutiner blev ju helt åt fanders efter helgen,
då vi var hos min svägerska. Det är sen dess som allt
blivit upp och ner.
Börjar fundera om det är någon som har lurat i henne
att vara vaken hela natten, bara för att jävlas med mig.
Kanske hennes farfar? Han är en skämtare han!
Nåväl. Vi får väl se när lillhjärtat somnar inatt. Hon sov
ju, trots mina försök att aktivera henne under amnings-
tillfällena under dagen, ända fram till 15... Inte bra.
Ska nog ringa bvc imorgon eller på måndag och höra vad
man kan göra för att vända tillbaka dygnet.
Nej, nu ska jag nog dammsuga lite. Sen kommer Sara
och Thompa hit.
Hejdå!
Morgonpigg?
Nej. Inte direkt.
Jag har faktiskt inte somnat än. Gah!
Jag har ingen dygnsrytm alls. Vi får se hur den
här dagen blir...
Den har inte börjat så bra.
Devi, vår katt, tycks ha bojkottat lådan av någon
anledning (ja, den är nyrensad), under natten
(jag har legat inne i sovrummet, så jag har inte
haft nån koll på henne), för det verkligen stank
kattpiss när jag och M gick ut från sovrummet.
Vi hittade tillslut källan till lukten, hallmattan. Så
den har vi hivat ut nu. Golvet är skurat och man
tycker ju då att det inte borde lukta längre, men
jag tycker inte att lukten har försvunnit helt.
Så mitt projekt är att städa hela lägenheten idag.
Och tvätta måste jag göra. Hoppas Cleo är på ett
strålande humör, för det skulle underlätta ett pat
kilon.
Jag ska gå och kika till henne nu faktiskt.
Hejdå.
Inte så smart.
Cleo sover, faktiskt! (Bara för det lär hon väl vakna
nu). Men jag är fortfarande uppe. Och då har hon
ändå sovit en timma nu kanske. Men jag kan verkligen
inte komma till ro.
Men jag ska nog faktiskt göra ett försök till sömn nu.
Nu är det slut med detta nattsuddandet.
Hejdå.
Nattfolket.
Ni vet en sådan där människa som har vänt helt
på dygnet, och lever så. Alltså man gör allt ni
normala gör på dagen, på natten.
Äter frukost runt den här tiden, lunch runt 03-
snåret och så vidare.
Det verkar i alla fall vara Cleo's plan!
Tror ni inte att min kära dotter är vaken nu? Och
klockan visar, i skrivande stund, 01.19...
Jag blir knäpp.
Förhoppningsvis så varar bara den här rubbningen
i våra rutiner ett par dagar till. Jag hoppas det.
Om nu inte Cleo håller på att gå över till att bli
nattfolk...
Den som lever får se.
Hejdå.
Dagens happenings.
ögonen...
Somnade kl 05.30 imorse, för typ hundrade
gången, men som alla gånger tidigare som jag
somnat, så vaknade Cleo precis när sömnen infunnit
sig. Då fick jag nog. Jag väckte M så fick han gå upp
och byta på henne, och sen ville hon amma.
Efter det fick jag åtminstone sova. Men bara fram till
12 ca. Då ringde det minsann på dörren.
Först vägrade jag gå upp, men sen ringde det på
dörren igen. Det var bara att pallra sig upp.
Nu hade Cleo också vaknat, så det fanns inte en
chans att ignorera. Så jag lindade in mig i ett täcke
och gick och öppnade.
Det var Fredrik som ringde på! Så han hängde här med
mig och Cleo fram till 14-tiden.
Och efter han dragit, då klädde jag på mig och Cleo
ytterkläderna (hade ju självklart klätt på mig kläder
också, jag springer inte runt naken på dagarna,) och
så drog vi ut på en promenad.
Jag hann knappt utanför porten, så slocknade Cleo.
Jag kan meddela att jag var mycket avundsjuk på min
dotter då. Jag vill också bli rullad i en vagn medans jag
ligger och sover...
Hur som helst så promenerade vi till Sara. Tanken var
att hon bara skulle komma ner och tjöta en stund, men
Cleo vaknade så det var bara att följa med upp för att
amma mitt lilla barn.
Men innan vi hann in så kom mamma körandes i firmabilen.
Så vi stod en stund med henne också.
Cleo tycker att hennes mormor är grymt rolig i håret. Haha!
Nåja. Efter vi ammat och tittat på när "moster" (Sara)
sminkade sig, så begav vi oss hemåt, och fick då sällskap
av Sara och Thompa ända hem. Det var trevligt.
(Men jag fick lite ont i magen när vi var precis utanför oss,
men det gick över efter en stund när jag kommit in.)
Cleo däckade på vägen hem, och då var klockan ca 16-
nånting, och hon sover än.
Så det blir nog till att väcka henne om hon inte vaknar snart,
för jag kommer inte klara av att vara vaken hela natten inatt.
Och nu sitter jag här. M "lagar" maten idag, så det vankas
pizza eller kebab.
Hälsosam är mitt andra namn! HA!
Men så går det när energin inte räcker till.
Och mina promenader jämnar ju ut det hela. HAHA!
Nej. Nu ska jag titta till skruttan, och krama min M tror jag!
Hejdå!
Sovtider.
Klockan är nu nästan 04, och Cleo har precis
somnat - för typ femte gången. Hon somnade
första gången runt 19, som vanligt. Sen
vaknade hon runt 22-23, och sen somnade hon
om igen till ca 01. Sen dess har hon vaknat och
somnat om vartannat.
Detta har resulterat i att jag inte kommer till ro.
Jag ligger bara och väntar på att Cleo ska vakna
och när jag väl slumrar till, då vaknar hon.
Jag får panik. För man vet aldrig hur dagen blir.
Ska vi sova bort hela dagen igen? Eller kommer
hon vakna tidigt och jag är helt slut hela dagen?
Inget utav alternativen är bra. Plus att jag jätte-
gärna vill gå och fika med dom där mammorna
från FL imorgon. Men det kan jag ju glömma.
Plus att M inte kommer hem förrän imorgon kväll.
Han ska nämligen hem till sina päron.
Ujuj... Hur skall detta sluta?!
Jag gör ett nytt försök med att sova, tror jag.
Hejdå.
Promenixaren
en promenixare idag. Jag och Cleo var ute
och gick i nån timma med Sara och Thompa.
Det var skönt.
Vi gock till mammas jobb, som för övrigt
ligger i samma hus som vår nya lägenhet, för
att hälsa på en sväng.
Cleo blev jätteglad när massa människor
pratade med henne. Haha, hon är värsta charm-
trollet! Hon ler och "skrattar" åt nästan alla.
Allra gladast blev hon när hon såg... Mig. Haha.
Jag stod bakom mamma, som höll i Cleo, och
så vände sig hon mot mig, och när Cleo då fick
syn på mig så blev hon så glad. Det värmde i
mitt lilla mammahjärta!
Efter det jag berättade igår, alltså om vårat
spöke, så skulle man ju kunna tro att det är på
grund av spökerierna vi flyttar. Men det är det
inte. Det är på grund av andra hemsökelser. HÖ HÖ!
Nej, skämt åsido!
Vi behöver större. Och jag behöver ett hem där
jag känner mig hemma.
Som det ser ut nu så flyttar vi nån eller några
dagar efter jul. Men förhoppningsvis innan.
Håll tummarna!
Och vet ni förresten när jag somnade "inatt"?
Ca 06.30 imorse! Inte bra. Men förhoppningsvis
så sover jag bättre inatt. Och framförallt så hoppas
vi på att Cleo sover hela natten nu, bortsett från
amning, och inte så hon gjort nu två nätter i rad, då
hon varit vaken från nånstans mellan 23-01 fram till
nånstans mellan 02-04...
Jaja. Nu ska jag facebooka lite, innan Cleo vaknar
igen.
Hejdå!
Spökhistorier.
Detta låg jag och tänkte på inatt, när Cleo äntligen
somnat.
Har jag någonsin berättat om spökerierna här,
hemma hos oss?
Inte? Då ska ni få höra!
Allt började med att jag kände mig iakttagen som
tusan, när jag var hemma, eller ja, då var det ju
hemma hos M. Men tänkte inte så mycket på det då.
Sen blev det mer och mer efter jag flyttade hit. Fick
då höra av grannarna, alltså M's syster, och även av
M's mamma, som också bott här en gång i tiden, att
det faktiskt spökar här.
Svärmor har sett en gubbe på vinden, när hon bodde
här. På den tiden så hängde man tvätten uppe på
vinden, och det var när hon var där och hängde tvätt
som hon såg honom. Hon säger att han såg ut som
en ryss, med sådan där pälsmössa och pälskappa.
Svägerskan och hennes karl bor på andra våningen,
alltså precis under vinden, och dom säger att dom har
hört ljud där ifrån ett antal gånger.
Nåja, nu ska jag berätta om mina egna upplevelser.
När jag precis flyttat hit, så var M och jobbade, och
jag var själv hemma, så när som på katten. Jag ligger
och sover, men vaknar av att det börjas spela musik
på väldigt hög volym. Jag blev skiträdd och ringde M.
Precis när M svarar så blir det tyst. Frågade då om han
var hemma, men nej, han var på jobbet.
Jag gick då upp och kollade på datorn om det var något
som stod igång där. Men nej. Datorn var på, liksom
stereon, men det var den alltid på den tiden. Men inget
program var öppet på datorn. Inte ens msn. Så vars
musiken kom ifrån är än idag ett mysterium.
Ett par veckor senare så hände samma sak, men då
hörde M också, för det fortsatte spela en stund, medans
jag pratade med honom i telefon. Vi har inte heller kunnat
hitta någon exakt förklaring till detta heller.
Ett par månader senare så stod jag och fixade håret i
hallen, framför spegeln. M hade redan gått ut till bilen,
så det var bara jag hemma.
Någon stönar då i mitt öra.
"Va?" säger jag, innan jag kom på att jag faktiskt var
ensam.
Jag sprang ut, kan jag ju tillägga.
En annan sak som har hänt ett par gånger är att jag känner
att någon, faktiskt, tafsar på mig.
För ett tag sedan, kanske typ ett år eller lite mer, så stod jag
vid spisen och lagade mat. Jag känner hur någon stryker sina
händer bak på mina höfter och framåt, som att någon skulle
hålla om mig, alltså krama mig runt min midja.
Jag lutar mig bakåt och säger: "Hej älskling!" eftersom att
jag trodde det var M. Men ingen där. Jag går då och kollar
mot vardagsrummet, och på den tiden så hade vi datorn så
att man såg den från köket. Och där sitter M, helt inne i sitt
spel.
Jag frågade då om han nyss kramat mig, men neej, han var
ju mitt uppe i spelet.
Jag fick kalla kårar.
Ett par veckor senare så höll vi på att sätta upp en hylla, eller
om det var lamporna på hyllan som vi satte upp. Jag var
grymt irriterad för allt gick skit. M gick och hämtade någon
och jag känner hur någon smeker mig på min röv. "Men sluta!"
säger jag, i tron om att det var M. "Va?!" säger han och står
på andra sidan rummet. Det var alltså inte han den gången
heller.
Jag fick, återigen, kalla kårar.
Ett par veckor efter det, så rensar vi ett par lådor.
Jag hittar då min gamla mobil. Den har inte blivit använd på
hur länge som helst och jag tar upp den och bara håller i den,
för att sedan lägga tillbaka den i lådan.
Dagen efter börjar det ringa någonstans i lägenheten. Men det
låter väldigt avlägset. Som att det skulle vara hos grannen.
Sen slutar det.
Skumt, tänker jag. Efter en stund börjar det igen. Jag börjar
då leta och leta. Tillslut hittar jag ju mobilen, som jag dagen
innan har hållt i, och det är den som lyser och ringer. Men inte
mer än så. Jag sliter upp batteriluckan och sliter ur batteriet
och slänger ner telefonen igen i lådan och ringer genast och
berättar för M.
Sen är det smågrejer som hela tiden händer. Jag ser, i ögonvrån
hur någon går i hallen när jag sitter och kollar tv. Jag ser också
ofta, i ögonvrån, hur någon står och kikar på mig i hallen, när
jag sitter här.
På nätterna så hör jag hur någon, ibland går i ytterdörren, ibland
hur någon går i köket, ibland hur någon gå i hallen. Och ibland
låter det som någon knackar någonstans.
Jag hör, mitt i natten, hur någon är nere i garaget, som ligger
precis under vårat sovrum.
Glödlampor, och elektronik överhuvudtaget, går sönder på en
gång.
Senast i raden av saker som gått sönder är vår babyvakt. Den är
ca 1 månad gammal.
Glödlampor dör efter bara någon - eller några veckor. Hela tiden.
Det senaste som hände var i helgen. M stod bakom mig och han
höll på att muppa sig, så som han och jag gör. Alltså driver med
varandra. Men han stod ändå kanske en armlängd ifrån mig.
Jag känner hur någon verkligen blåser mig i nacken. Alltså precis
så som man blåser ut ett ljus.
"Vad gör du din mupp?" skämtar jag med M. "Va? inget?" säger han.
Vi diskuterade en stund om detta, men det var inte han som hade
blåst mig i nacken...
Om du tror på mig eller inte är upp till dig.
Jag vet vad jag varit med om. Och jag är ju helt övertygad om
att det spökar här.
Jag vet också att det är en man. Hur jag vet det? Det känner
jag bara.
Jag vet att han är runt 50-60 år, och det är också något som
jag bara känner.
Det finns mycket runt denna man som jag känner. Men ja, jag kan
ju aldrig bevisa det.
Undra om spöket kommer sakna oss när vi flyttar, eller
om det är då han får som han vill?
Jaja. Nu vet ni allt detta också.
Skulle vara...
Exakt precis nu så var det någon som öppnade sovrumsdörren!
23.09 är klockan, och jag höll på att kissa ner mig!
Sammanträffande? Knappast!
Det jag skulle skriva var:
Skulle vara roligt att höra om ni varit med om något oförklarligt!
Nu ska jag amma.
Hejdå!
14.14.
bra. Men tyvärr inget jag kan styra över - än.
Cleo ville verkligen inte sova inatt. Inget funkade.
Så runt halv tre tror jag hon somnade. Sen så
vaknar hon ju ett par gånger och vill äta också.
Så vi båda vaknade 14.14. Haha, Cleo börjar redan
visa tonåringsfasoner! Hur skall detta sluta?!
Nu sover hon gott i nya vagnen i alla fall. Först så
ville hon verkligen inte vila middag, fast hon knappt
orkade med sig själv.
Men efter att ha haft henne i bärselen och pratat med
Sara i telefon, så slocknade hon.
Jag är mycket besviken på vädret idag. Jag hade ju
tänkt att jag och Cleo skulle ut och cruisa med fina
vagnen idag... Men det får väl vänta tills en annan dag.
Nu kom M hem! Ska krama honom nu, för det är jag
värd!
Hejdå!
Om graviditeten:
Vi pratar om när jag var gravid, och att jag
längtar tillbaka. Det jag säger 23.12 är ett citat från
min blogg i augusti:
Hitta handen!
verkligen iakttar sin egen hand, och följer
den med blicken!
Och leka med pappa är bland det roligaste som finns!
Mamma och pappa älskar dig hjärtat! <3<3<3<3<3<3
Hejdå!
Brio Happy = Bilix Happy!
Idag har vi minsann tagit en liten roadtrip till
Arboga. Inte för att bara kolla läget. Nepp.
Utan för att köpa en Brio Happy!
Sagt och gjort! Nu är den min! Det bästa med
den var priset. 1800:- var allt hon ville ha för
den. Som ny kostar den mellan 5000-6000:-.
Och den är bara från förra året. Alltså -08. Det
enda som egentligen finns att anmärka på den
är att den är lite solblekt. Så istället för att vara
kolsvart så är den mörkmörkbrun. Gör inte mig
något. Inte för det priset.
Och det bästa med den är att det är en sittdel
med fullt liggläge, och en mjuklift, som kan göras
om till en åkpåse sen när Cleo vill sitta mer.
Underbara vagn! Jag älskar den!
Så det har vi pysslat med idag.
Brio Happy = Bilix happy = tummen upp
(Haha, tummen och Tummen!)
Nu ska jag försöka natta min fina fina igen.
Hejdå!
Jag kan!
Tänkte bara visa för er att jag inte glömt hur
man sminkar sig!
(Fast jag erkänner att jag fuskat. Har endast mascara, kajal och lite
rouge.)
Får se när Cleo behagar vakna. Hon har snart sovit i 3 (!) timmar.
Och vi ska iväg... Men innan dess så ska det bytas på henne, sen
ska det ammas och sedan kan vi gå. Sena, som vanligt.
Nu ska jag titta till henne.
Hejdå.
Sömn är överskattat.
När jag, för en gångs skull, faktiskt är skapligt
trött och bara vill krypa ner i sängen med min
M, då har min lilla fina andra planer. Inget
sovande här inte!
Grejen är att hon somnar vid bröstet eller i
famnen, men så fort man försöker lägga ner
henne i hennes mysiga lilla säng, som till&med
faktiskt gungar, så vaknar hon och gnäller...
Man kan bli galen för mindre.
Jag försökte förklara att det är mitt i natten och
att alla ska sova nu. Till&med mamma. Men hon
lyssnade föga på vad jag sa.
När jag för tionde gången hade försökt lägga ner
henne och hon vaknade, då fick M ta över.
Så nu tror jag att dom ligger tillsammans i våran
säng och sover, för det är väldigt tyst här hemma
nu.
Jag vågar knappt gå in dit, för då vaknar väl min
lilla fina, och det är bara att börja om igen.
Min plan om att vakna tidigt imorgon, och göra
något av dagen, ser ut att gå i stöpet.
Hejdå.
Ny kategori!
Nämligen Kvällsgrubbleri.
I denna kategori kommer alla dom här sakerna som
jag kommer på att skriva om på kvällarna, som jag
oftast har glömt bort till morgonen, att hamna.
Dom jag minns, vill säga.
Jag tror även att jag ska börja ha, antingen ett block,
eller post-it lappar vid sängen, så jag kan skriva ner
mina kvällsfunderingar på, så jag inte glömmer bort
dom. För det gör jag annars. Garanterat.
Hejdå!
Att gå hungrig eller frysa...?
För det året så levde jag på försörjningsstöd. Och för
att få mina ynka kronor som ändå inte räckte hela
månaden, hur mycket jag än snålade, så var jag
tvungen att ha en praktik någonstans.
Inte mig emot, eftersom att tanken med en praktikplats
är att det ska finnas möjlighet att leda till jobb efter praktik-
perioden. Jag fick, efter en misslyckad praktik på ett
annat ställe där dom utnyttjade mig till max (olagligt),
praktik påen förskola.
Jättemysigt var det och jag trivdes.
Det var vinter och barnen var ute från ca kl 9 till 11.
Och sedan kl 13 till 14 vid bra väder för dom större
barnen. (Jag minns ju såklart inte tiderna exakt).
Efter ca fyra veckor så hade vi, alltså jag, min
handläggare och hon som skulle föreställa någon form
av mentor på praktikplatsen, möte om hur det gick.
Allt gick bra, och dom var så nöjda med mig. Barnen
tyckte mycket om mig, och jag var mycket pedagogisk.
Men jag hade för dåliga utekläder, enligt personalen.
Dom ville alltså att jag, som levde på under existensmini-
mum, skulle köpa mig ordentliga ytterkläder. Alltså
termo-byxor, vinterjacka och vinterkängor.
Dom tänkte kanske inte på att jag inte fick "arbetskläder" av
kommunen, som dom.
Ytterkläderna jag ägde bestod av ett par fake-converse
med raggsocka i, strumpbyxor med exempelvis jeans
över, en ca 3 år gammal höstjacka från HM som jag fått
av min syster, med några lager tröjor under. Ett par finger-
vantar och en halsduk, och faktiskt, en mössa.
Och jag frös. Det ska gudarna veta. Men jag klagade aldrig
över det.
Handläggaren tyckte också att jag skulle inhandla mera
ytterkläder. Och jag blev glad, eftersom jag trodde att jag
skulle få bistånd för detta. Ytterkläder hade inte suttit fel.
Men när pengarna kom, så fanns där inga extra pengar.
Jag ringde till min handläggare och frågade om jag inte
hade blivit beviljad pengar till, åtminstone, en varm jacka.
Nej. Det hade jag inte. Det fick jag ta från "normen", som
dom så fint kallade det.
Då blev alltså frågan: Att gå hungrig eller frysa?
Jag valde att äta.
Och fy tusan vad jag frös den vintern.
Men såhär ser det ju tyvärr ut för en hel del människor i
dagens läge.
Ska man verkligen behöva välja mellan att gå hungrig eller
frysa?
Jag kan ju tillägga att ca 8 veckor senare, när praktikperioden
hade tagit slut, fortfarande var arbetslös, och fortfarande gick
i mina iskalla kläder.
Tack och lov att jag inte la mina surt förvärvade, ynka kronor,
på dyra termo-byxor och vinterjacka, utan att jag faktiskt
valde att äta istället.
Hejdå.
Snart är det jul.
em: Jag vet inte om det var därför jag fick feber,
men det kan ha varit det. Jag vill nog mest bara
ha något att skylla febern på. Haha!
moll: Tyvärr tror jag inte att det räcker med att
byta innerslangar... "Yttergummit" är ganska så
slitet, och hålen för ventilerna är rätt rostiga.
1500:-?! För en Brio Happy?! Ny?! Vars då? Haha!
Som dom flesta vet så är ju Brio Happy min dröm-
vagn.
Nåja. Jag kanske har en Brio Happy på gång för
en billig summa. Så håll tummarna.
Idag har jag och Cleo hälsat på hos Sara och Ulli.
Eller alltså, vi hälsade på hos Sara, men Ulli var
där också, och så Thompson då. Lilla beagle.
Cleo tycker alltid det är lika roligt att träffa mostrarna!
Men hon har väldigt svårt att komma till ro, om hon
exempelvis ska sova... Men hon brukar slockna på
vägen hem, eller hemma.
Och självklart så hade jag en sådan bra sak att skriva
om, som vanligt, inatt när jag försökte sova, men i
vanlig ordning så har jag nu glömt bort vad det var...
Och tack för alla söta kommentarer! Dom värmer!
Idag känner jag mig bara... Bläh.
Hejdå.
Min blogg är tråkig.
Ofta många i min ålder bryr sig om amning,
förlossning, graviditet, föräldraskap och vad jag
och Cleo har för oss under dagarna.
Min blogg är tråkig, men jag vet om det också!
Haha!
Men det är väl så det är när man är en vanlig
dödlig, och inte en sådan där hipp modebloggare
eller stockholmsbratt-bloggare...
(Fast jag tycker faktiskt att ex. Kenzas och
blondinbellas bloggar är dom tråkigaste jag
någonsin läst!)
Hejdå!
Funderingar om min förlossning.
Var ju på efterkontroll i tisdags. Fick mina
journalanteckningar från förlossningen med mig hem.
Shit vad jag inte hade koll på tiden.
Droppet, som fick igång förlossningen, sattes vid 11.30.
Jag började känna av värkarna runt 12.15, men då bara
som molvärk och stark mensvärk.
13.43 tycker jag värkarna kommer tätt. 15.20 får jag
gå upp och gå första gången.
Edan läggs runt 18.00-18.10.
Redan vid 17.30 tycker jag att det trycker på. 20.45
har jag mycket svårt att stå emot att krysta. Och då var
jag tydligen bara öppen 6-7 cm. 00.10 får jag krysta.
Så alltså mellan 17.30 till 00.10 har jag fått jobba med att
bara hålla emot att krysta!
23.30 står det att jag har väldigt svårt att stå emot att krysta
men att jag endast är öppn 7 cm.
Jag trodde krystkänslan började först runt 22.45 för mig,
men tydligen var det mycket tidigare.
Jag fick också, först nu, reda på att fostervattnet var svagt
grönfärgat. Vilket alltså tyder på att det förmodligen var bajs
i vattnet. Då är det ju inte så konstigt att jag hade 39,0 i feber
kl 00.07. Och jag har verkligen undrat varför jag fick feber.
Ingen har svarat på det. Men nu vet jag alltså.
Så tiderna som står i min förlossningsberättelse stämmer inte.
Men nu vet ni i alla fall.
Nej, nu ska jag amma min fina fina.
Hejdå!
Migränen från helvetet!
inte röra mig imorse, för då höll jag på att spy. Så
jag var illa tvungen att ringa hem M. Inte bra. Men
så fort jag rörde mig, eller Cleo ens pep till, så skar
det i huvudet och jag höll på att förgås!
När M kom hem så somnade jag om. Och så sov jag
till 15. Bra. Eller inte. Hur ska jag nu kunna somna
inatt?!
När jag gick upp så hade jag bara "vanlig" huvudvärk,
men två alvedon gjorde susen på det. Så vi tog oss
en promenad till, först, statoil, för att pumpa däcken i
vagnen.
Till saken hör att jag köpte ju en pump igår. En hand-
pump. På Barnens Hus, som skulle vara "jättebra".
Jo, tjena. Den var sämst! 129 kr åt helvete! Gick ju
inte ens att pumpa med den! Och 17 olika munstycken
som inte ens behövdes. Nej. Sämst.
På statoil gick det i alla fall att pumpa däcken - någorlunda.
Nu är det lite mer luft i alla däcken, föutom ett. Det går
verkligen inte att pumpa. Det händer liksom inget.
Så antingen så köper vi nya däck, eftrsom däcken ändå är
6 år gamla och faktiskt ganska så ordentligt nötta, för runt
1000 kr, eller så köper vi en ny, begagnad, barnvagn,
som inte är lika gamal som våran, för runt 1000-2500 kr,
beroende på vad man hittar. Ska överlägga med min sambo.
Mycket irriterande, för hur som helst så kommer vi behöva
köpa det ena eller det andra, och just nu har vi egentligen
inte råd med den utgiften. Det är ju jul och allt...
Men måste man så måste man...
Nej, nu ska jag äta choklad och leta barnvagnar.
Hejdå.
Vinterdag.
fint väder ute. Ska faktiskt ta mig ut på en promenix
sen, nästa gång Cleo sover.
Just nu ligger hon faktiskt och vilar, lillskruttan.
Jag har faktiskt inte så mycket att tillägga just nu.
Hejdå!
Äkta kärlek!
<3<3<3
Onödigt.
och hade gjort det sen 18-snåret. Så jag smög in i
sovrummet och så lade jag oss i vår säng och så
ammade jag. Men jag tvärslocknade, och vaknade
22.30. Fy så onödigt! Kunde jag inte fått sova hela
natten då? Och nu är jag ju inte speciellt trött. Hur
skall detta sluta? Ska det sluta med att jag sitter
uppe till 04 för att sedan behöva vakna 06? för då
har Cleo sovit klart. Hoppas inte.
Usch. Vi hade massa räkningar denna månad, och
nu när alla dragits så visar det sig att det blir en
fattig jul... Jag hatar kvartalsräkningar!
Jag säger ju det: skitjul.
Hejdå!
Efterkontrollen! Bättre sent än aldrig!
Allt såg fint ut med mig, och barnmorskan tyckte Cleo var så
himla fin och söt. Jag fick massa beröm för att jag har gjort ett
så bra och fint "jobb". Haha!
Hur som helst så fick jag i alla fall svar på lite frågor som jag
haft om förlossningen. Tiderna jag skrivit i min förlossnings-
berättelse stämmer inte helt och fullt, och jag ska ändra
dom när jag orkar. Men idag orkar jag inte.
Jag fick också med mig alla journalerna hem, så jag ska snart
sätta mig och läsa igenom allting noga. Känns skönt. Det är ju
en del saker man har glömt, och en del saker som man miss-
uppfattat, under själva förlossningen, som jag grubblat på, men
som jag alltså nu slipper grubbla på.
Åh! Jag är så glad! Nu vill jag bara pussa på min fina Cleo, men
hon sover, och jag vill inte väcka henne.
Så jag går och pussar på M istället.
Hejdå!